Svensk BNP ökar med 1,2 procent i år, 2,5 procent nästa år och 3,6 procent 2015.

Det skriver regeringen i höstbudgeten.

Prognoserna har därmed inte reviderats sedan prognosuppdateringen i samband med budgetförhandlingarna på Harpsund i slutet av augusti.

I vårbudgeten spådde regeringen att BNP skulle öka med 1,2 procent 2013, 2,2 procent 2014 och 3,6 procent 2015.

Den finansiella krisen och den efterföljande skuldkrisen har fått långtgående konsekvenser för svensk ekonomi och trots att en något starkare utveckling i omvärlden kan anas under det andra halvåret räknar regeringen med en svag tillväxt i Sverige under helåret 2013.

"Det beror främst på att såväl export som investeringar faller. Hushållens konsumtion växer i måttlig takt och bidrar tillsammans med lagerinvesteringar och offentlig konsumtion till att hålla BNP-tillväxten uppe", skriver regeringen.

Enligt regeringen väntas exporten utvecklas svagt även nästa år och hushållens konsumtion väntas fortsatt ge det största bidraget till tillväxten.

Regeringen noterar att indikatorer i flera av Sveriges viktigaste exportmarknader har stigit de senaste månaderna, men att förtroendet bland företag och hushåll under en längre tid varit lägre än normalt. Sammantaget tyder indikatorerna på en fortsatt svag utveckling av exporten den närmaste tiden, även om en viss tillväxt väntas.

För helåret 2013 faller exporten, men givet den internationella utvecklingen bedömer regeringen att svensk export åter växer nästa år, även om tillväxten är något återhållen.

En förhållandevis stark konsumtionstillväxt möjliggörs av ett högt utgångsläge för sparandet, stigande reallöner och de åtgärder riktade till hushållen som regeringen presenterar i budgeten. Sammantaget stärks hushållens ekonomi med drygt 20 miljarder kronor under 2014 och den disponibla inkomsten antas öka med 3,7 procent, 1 procentenhet högre än utan åtgärder.

Utvecklingen i disponibelinkomsterna och det höga sparandet hos hushållen ger, enligt regeringen, utrymme för en stark utveckling av hushållens konsumtion även efter 2015.

"Om dessutom den internationella efterfrågan tar ytterligare fart finns förutsättningar för en förhållandevis hög BNP-tillväxt 2015-2017", skriver regeringen.

Bedömningen är att resursutnyttjandet blir svagt, arbetslösheten hög och inflationen låg under 2013 och 2014. Riksbanken fortsätter därför att föra en expansiv penningpolitik. Reporäntan förväntas ligga kvar på 1 procent under hela 2014.

Det skriver regeringen i höstbudgeten.

Riksbankens reporänta antas ligga på 1,00 procent vid utgången av 2013, på 1,00 procent vid utgången av 2014 och 1,75 procent i slutet av 2015.

I vårbudgeten i april räknade regeringen med att reporäntan skulle ligga på 1,00 procent i slutet av 2013, på 1,00 procent vid utgången av 2014 och 1,75 procent i slutet av 2015.

Regeringen väntar sig att arbetslösheten uppgår till 8,2 procent av arbetskraften i år, 8,1 procent 2014 och 7,8 procent 2015. År 2016 väntas arbetslösheten ha sjunkit till 7,0 procent.

Det skriver regeringen i höstbudgeten.

I vårbudgeten var regeringens arbetslöshetsprognos 8,3 procent 2013, 8,4 procent 2014 och 8,1 procent 2015. I augusti var siffrorna reviderade till 8,2, 8,1 respektive 7,8 procent.

Sysselsättningen väntas öka med 0,8 procent i år för att sedan öka med 0,8 procent nästa år och 1,0 procent 2015.

I augusti såg regeringen en ökad sysselsättning med 0,8 procent både i år och nästa år. 2015 väntades sysselsättningen öka med 1,0 procent.

Regeringen skriver i budgeten att den för närvarande höga arbetslösheten beror på att arbetskraftsdeltagandet har ökat samtidigt som efterfrågan på arbetskraft varit svag under den utdragna lågkonjunkturen.

"Regeringen bedömer att sysselsättningen kommer att öka under andra halvåret av 2013. Även arbetskraften ökar under denna period och arbetslösheten blir fortsatt hög. Under 2014 förbättras läget på arbetsmarknaden och arbetslösheten faller gradvis tillbaka, då sysselsättningen ökar snabbare än arbetskraften", skriver regeringen.

Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är lågt, vilket visas av låg sysselsättningsgrad, hög arbetslöshet och låga bristtal i de flesta branscher. Dessutom slöts löneavtalen 2013 på en relativt låg nivå historiskt.

"Den samlade bedömningen är att det finns gott om lediga resurser på arbetsmarknaden både 2013 och 2014", skriver regeringen.