Bolånetaket, som infördes i Sverige i oktober 2010, innebär att den som tar lån med bostaden som säkerhet inte får låna mer än motsvarande 85 procent av bostadens marknadsvärde. Anledningen till att bolånetaket infördes är en ambition att få ned svenskarnas idag mycket höga skuldsättningsgrad.

Det tidigare topplånet är alltså borttaget. Det gör att förstagångsköpare och unga får det svårare att köpa en bostad. 26 procent av svenskarna har inte råd med den kontantinsats på 15 procent som krävs för att köpa en bostad, visar en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling.

I åldrarna 18-25 år uppger 57 procent att de inte får ihop de kontanter som krävs för ett bostadsköp. I nästa åldersgrupp, 26-35 år, svarar 38 procent att de inte har möjlighet att betala de 15 procenten i kontantinsats.

Svensk Fastighetsförmedling, som liksom andra fastighetsförmedlare märker av bolånetaket i form av färre kunder, är inte oväntat kritiska till bolånetaket.

"Vi förordade redan från början amorteringskrav istället för bolånetak. Finansinspektionen borde göra en ordentlig utvärdering av bolånetakets effekter och konsekvenser", säger Peeter Pütsep, vd på Svensk Fastighetsförmedling.