Många minns fortfarande den svenska finanskrisen under åren 1990 till 1994. När bankernas problemkrediter blev för stora så ryckte staten in och tog över dem. Det skedde genom den nyinrättade bankakuten, som leddes av Stefan Ingves, vår nuvarnade riksbankschef.

Problemkrediterna, som uppgick till 3 000 stycken i 1 275 skuldsatta bolag värderades till 50 miljarder kronor. De lades i ett statligt bolag som fick namnet Securum. Bolaget fick ett aktiekapital på 24 miljarder från staten och därtill 27 miljarder i krediter.

Den amerikanska bankkrisen påminner en hel del om den svenska även om beloppen i USA är betydligt större. Igår framkom det att de amerikanska myndigheterna håller på att fila på en lösning på den amerikanska bankkrisen. Det är inte omöjligt att Securum till ligger grund för utformningen.

Professor Clas Bergström vid Handelshögskolan i Stockholm var med och skrev boken, "Securum och vägen ut ur Bankkrisen", SNS 1992, och han ser likheter mellan de båda.

"Det stora dilemmat när sådant här inträffar är att de som har bäst förutsättningar för att ta över problemkrediter sällan har kapitalet. Därför blir auktionspriserna om det riktas till privata intressen väldigt låga. I dagens situation är därför den amerikanska staten bäst skickad att ta över problemkrediterna. De har mest resurser, och idag dessutom möjligheten att attrahera rätt personer att sköta dem", säger Clas Bergström.

En fråga som många ställer sig är självklart hur mycket detta kommer att kosta de amerikanska skattebetalarna. Clas Bergström tror att det kan bli en bra affär på sikt och tar Securum som exempel.

"När vi analyserade Securum kom vi fram till att det blev en bra affär för Sverige och skattebetalarna. Staten och Securum hade möjlighet att vänta ut den dåliga marknaden och kunde sälja tillgångarna vidare när det blev ljusare tider. Situationen är likartad i USA, varför jag tror att det på sikt inte kommer att kosta de amerikanska skattebetalarna något", säger Clas Bergström.

Clas Bergström tror också att den svenska bankakuten och Securum kan ligga till grund för den amerikanska lösningen.

"Efter den svenska bankkrisen åkte Stefan Ingves jorden runt och föreläste om hur vi löste vår kris. Jag har också hört att både vår bok och andra rapporter, bland annat från IMF (Internationella Valutafonden) som redogör för den den svenska lösningen har cirkulerat både bland akademiker och investmentbanker runt om i världen den senaste tiden", säger Clas Bergström.

Efter helgen får vi veta hur den amerikanska lösningen ser ut. Förhoppningsvis blir det "en permantent lösning" som USA:s finansminister Hank Paulson har uttryckt det. Men om det innebär en vändning för börserna som helhet och för konjunkturen är inte alls säkert.