Den brittiske ekonomen Nicholas Barr kritiserar det allmänna pensionssystemet i Sverige som han anser är orättvist. Han tycker bland annat att skillnaderna mellan generationerna är för stora. Ett annat problem är "bromsen" och att antalet fonder i premiepensionen är alldeles för många, skriver SvD.

I det nuvarande pensionssystemet slår den så kallade bromsen till hårdare mot pensionärerna jämfört med de som fortfarande arbetar. Pensionärerna får sänkt pension medan de yrkesaktiva drabbas genom att deras pensionsrätter minskar i värde.

Barr föreslår att man ändrar systemet så att bromsens effekter blir mindre för pensionärer och större för de som arbetar.

"Här bör hänsyn tas till att pensionärer, i motsats till yngre, har mycket små möjligheter att kompensera en inkomstminskning genom att arbeta mer. Mitt förslag är att indexeringen ändras så att äldre ges ett starkare skydd än yngre", skriver Barr på DN Debatt.

Barr anser också att man bör stärka buffertfonderna i systemet för att minska skillnaderna mellan generationer. En generation som haft turen att leva under goda tider får högre pension än en generation som levt under sämre tider.

Antalet fonder i premiepensionssystemet är också på tok för många enligt Barr som anser att valmöjligheterna måste minskas radikalt.

Fler än Nicholas Barr är kritiska till att individen ges för stort ansvar över sin premiepension. Theresa Ghilarducci, professor i socialt arbete och amerikansk pensionsexpert, sågar också Sveriges allmänna pensionssystem.

"Ni gjorde inte pensionsspararna en tjänst genom att införa ett system med val mellan 800 fonder för pensionssparande. Det tycker ingen pensionsexpert i världen är en vettig modell. Vi har haft modellen med gör-det-själv pensioner under lång tid och kan säga att det inte fungerar", säger hon i en intervju med tidningen Pensionsnyheterna.

Många tror att ubildning av pensionsspararna skulle ge positiva effekter och bidra till att fler får möjlighet till en bra pension.

Men det argumentet sågas av en annan amerikansk pensionsexpert som hävdar att det inte går att utbilda människor till att bete sig mer rationellt när det gäller det långsiktiga pensionssparandet samtidigt som forskningen tvärtom visar att utbildning i ekonomi och finansiella frågor ofta får motsatt effekt.

"Det har visat sig att de som får utbildning i genomsnitt fattar sämre placeringsbeslut än de som inte gjort det. Det finns alltså ett negativt samband mellan utbildning och förvaltningsförmåga" säger Rick McGahey, amerikansk ekonomiprofessor, till Pensionsnyheterna.

Nu är det svenska premiepensionssystemet på väg att reformeras och det är ännu för tidigt att sia om de 800 fonderna blir färre. Men allt lutar åt att så är fallet om man ser över de remissvar som kommit in på Premiepensionsutredningens betänkande.

Finansinspektionen skriver exempelvis i sitt remissvar att som systemet ser ut idag kan leda till sämre pension för spararna och andra oönskade effekter. Flertalet sparare har litet intresse och engagemang, eller tycker sig ha svårt att fatta välgrundade placeringsbeslut.

"En del av spararna anlitar istället ett rådgivningsföretag  vilket kan leda till onödiga kostnader och ökade risker för spararna", skriver FI.