Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, sjönk till 110,6 i juni från reviderade 112,1 föregående månad (112,4).

Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i månadsbarometern.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 110,2 i juni.

Barometerindikatorn ligger dock fortfarande betydligt över genomsnittet, vilket tyder på fortsatt stark tillväxt i den svenska ekonomin.

Konfidensindikatorn för det totala näringslivet sjönk till 22 i juni från reviderade 25 föregående månad (24). För tillverkningsindustrin var indikatorn oförändrad på 11 i maj. Det framgår av Konjunkturinstitutets månadsbarometer.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att indikatorn för tillverkningsindustrin skulle uppgå till 8 i juni.

Konfidensindikatorn för näringslivet har sammantaget minskat tio enheter de senaste fyra månaderna. Minskningen gäller samtliga sektorer med undantag för tillverkningsindustrin.

Orderingången för tillverkningsindustrin har fortsatt att stiga de senaste månaderna, men ordertillväxten från exportmarknaden tycks ha mattats något. Även produktionstillväxten har dämpats, samtidigt som företagens produktionsplaner indikerar betydande ökningar de närmaste månaderna. Andelen företag som planerar att utöka personalstyrkan är dock lägre än tidigare.

Ordertillväxten i bygg- och anläggningsverksamhet har dämpats de senaste månaderna. Det är dock endast företag med huvudsaklig verksamhet inom husbyggande som rapporterar om avmattning. Byggproduktionen har totalt sett ökat och sysselsättningstillväxten har varit betydande. Drygt hälften av byggföretagen uppger fortfarande bristen på arbetskraft som främsta hindret för verksamheten. Förväntningarna på efterfrågan framgent är försiktigare än tidigare, men byggproduktion och sysselsättning väntas öka betydligt.

De senaste månaderna har försäljningsutvecklingen inom detaljhandeln varit klart svagare än vad företagen räknade med. Detta gäller främst för specialiserad butikshandel och handel med motorfordon, medan livsmedelshandeln istället rapporterar om en återhämtning, efter en längre period med svaga försäljningssiffror. Detaljhandeln är dock fortfarande optimistisk och räknar med god försäljningstillväxt de närmaste månaderna. I handel med motorfordon har emellertid förväntningarna justerats ned jämfört med tidigare.

Såväl efterfrågan som sysselsättning inom privata tjänstenäringar har stigit påtagligt de senaste månaderna. Utvecklingen har varit starkast för konsultföretagen. Tjänsteföretagen räknar med ökad efterfrågan och stigande sysselsättning de närmaste månaderna, men andelen företag som förutser ökningar är lägre än tidigare, skriver KI.

KI presenterar även sin prognos om det totala konjunkturläget på onsdagen. Där konstaterar man att tillväxten mattas av i år, efter den rekordstarka utvecklingen i fjol. Samtidigt minskar arbetslösheten i långsammare takt och når ner till 6 procent först 2015. En fortsatt expansiv ekonomisk politik de närmaste åren tar Sverige snabbare ur lågkonjunkturen.

KI räknar med att BNP ökar med 4,4 procent i år och 2,9 procent år 2012.

I förra prognosen, i mars, spådde KI att BNP skulle öka med 4,2 procent i år och 3,1 procent år 2012.

KI konstaterar att under det första kvartalet mattades tillväxten av då särskilt hushållens konsumtion växte långsammare. Under resten av året minskar tillväxten ytterligare något när företagen i mindre utsträckning fyller sina lager och exporten växer långsammare.

Flera och tillfälliga faktorer kan förklara den svagare utvecklingen. En är jordbävningskatastrofen i Japan, med produktionsstörningar som följd. En annan, den politiska oron i Nordafrika och Mellanöstern som drivit upp oljepriset. En tredje faktor är osäkerheten kring de grekiska statsfinanserna. Men trots oron i omvärlden innebär den starka avslutningen på 2010 att svensk kalenderkorrigerad BNP-tillväxt blir 4,5 procent i år.

Tillväxtförutsättningarna i Sverige är betydligt bättre än i de flesta OECD-länder. Svenska hushåll har ett jämförelsevis högt sparande vilket ger utrymme för ökad konsumtion. Även företagens investeringar, som fortfarande inte har återhämtat hela fallet från finanskrisen, växer snabbt framöver. BNP ökar därför med 3,3 procent 2012 och med i genomsnitt 3 procent åren 2013-2015.

På arbetsmarknaden tyder näringslivets anställningsplaner på en stigande sysselsättning, men liksom BNP-tillväxten saktar tempot in. Den starka ökningen i fjol och i början av året gör att sysselsättningen ändå ökar med 2,4 procent i år, vilket motsvarar 107.000 personer. Under 2012 ökar sysselsättningen med ytterligare ca 50 000 personer. Samtidigt ökar utbudet av arbetskraft vilket gör att arbetslösheten faller relativt långsamt.

Även om resursutnyttjandet på arbetsmarknaden stiger är det fortfarande lågt, vilket kännetecknar en lågkonjunktur. Det dröjer till 2014 innan konjunkturläget är normalt. Därför behöver den ekonomiska politiken vara expansiv de närmaste åren. Konjunkturinstitutet förutser att regeringen fattar beslut om ofinansierade åtgärder motsvarande 30 miljarder kronor 2012. I slutet av 2012 förväntas reporäntan ligga på 3,0 procent vilket innebär att penningpolitiken fortfarande är expansiv.