Svenska fondbolag har länge klagat över den schablonskatt som de måste ta upp i sina resultaträkningar. Den innebär att fonderna ger utdelningar för att undgå dubbelbeskattning samtidigt som de inte har kunnat konkurrera med andra fonder i Europa.

Skattesituationen har också lett till att svenska fondbolag i större utsträckning har valt att starta nya fonder i Luxemburg och i Finland där skattesituationen är bättre. Det leder till att Sverige tappar många arbetstillfällen kring bland annat administration av fonder.

Nu har Finansdepartementet kommit med ett nytt lagförslag som ska förbättra fondernas konkurrenskraft inom Europa. Beskattningen av fonderna slopas helt. Istället blir det fondspararna som kommer att betala samma skatt. Den kommer att beräknas på det ingående fondvärdet vid året och belastas med 0,4 procent i en så kallad schablonintäkt.

Schablonintäkten tas upp som kapitalintäkt i deklarationen. Det är fondbolaget eller värdepappersinstitutet, till exempel Avanza som kommer att beräkna och förse skattemyndigheten med underlagen. Den gäller både svenska och utländska fonder.

Schablonintäkten kan sedan kvittas mot räntekostnader och andra kapitalförluster. De som inte kan kvitta bort den betalar sedan 30 procent i skatt på beloppet.

Totalt sett blir det ingen skillnad i skatt, men nu kommer den tidigare fondskatten att bli mer synlig för spararna. Förändringen innebär också att svenska fonder inte kommer att ge utdelning varje år längre, vilket är positivt ur ett långsiktigt sparandeperspektiv.

Förhoppningsvis innebär det också att fler fondbolag väljer att starta nya fonder i Sverige, vilket ger fler arbetstillfällen.

Det är bara de som äger fonder på traditionellt sätt, där man betalar 30 procents skatt på reavinsten som omfattas av den nya skatten. De som äger fonder i olika försäkringslösningar, till exempel pensionsförsäkring, kapitalförsäkring eller den nya sparformen ISK, kommer inte att betala denna fondskatt då själva sparformen redan är behäftad med en schablonbeskattning.

En annan positiv aspekt med den slopade fondskatten är att Sverige också slopar kupongskatten, alltså den skatt på utdelningar från svenska börsbolag, som går till investeringsfonder utomlands. Nu uppgår den till mellan 15 och 30 procent av utdelningen.

För att undvika att hundratusentals fondsparande barn ska bli skyldiga att deklarera till följd av förslagen föreslås att schablonintäkt avseende fondinnehav undantas från deklarationsskyldighet om andra intäkter saknas.

Dessutom föreslås att gränsbeloppet för när statlig inkomstskatt ska beräknas höjs från dagens 100 till 200 kronor. Statlig inkomstskatt tas ut på bland annat kapitalinkomster. Höjningen medför att till exempel en schablonintäkt avseende fondinnehav som understiger 200 kronor inte kommer att beskattas. Detta innebär att barn med mindre fondinnehav slipper både att deklarera och att betala skatt.