Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) lånade bankerna i Sverige ut sammanlagt 1 225 miljarder kronor till de svenska företagen per den 31 oktober i år. Om man bortser från bindningstiden för lånen och andelen fast och rörlig lånedel hos företagen, skulle effekten av dagens räntesänkning bli en minskning av räntekostnader på 35 miljarder kronor för Sveriges företag.

Nu kommer inte räntesänkningen att få fullt genomslag, bland annat för att bankerna behåller en del av kreditutrymmet, men det ger ändå en fingervisning om den stimulerande effekt som den kraftiga räntesänkningen ger.

I början av september, för drygt tre månader sedan, låg interbankräntan stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) på 4,5 procent. Stibor är den ränta som används som referensränta när bankerna lånar pengar sinsemellan. Och i en normal fungerande kreditmarknad ska den ligga till grund för de vanliga bankräntorna som konsumenter och företag får betala, till exempel för bolån.

I dagsläget sätter storbankerna ett pålägg på ungefär en procentenhet på stibor vid utlåningen till företagen. Det innebär att den genomsnittliga räntan som företagen fick betala för tre månader sedan, efter riksbankens senaste räntehöjning, låg på drygt 5,5 procent.

Efter den tidpunkten har stibor trendat nedåt i takt med de allt sämre konjunkturutsikterna som spätt på marknadens spekulationer om räntesänkningar. Idag, efter räntebeslutet, ligger stibor på omkring 1,75 procent och antar man att bankerna tar ut samma marginaler som tidigare ger det en utlåningsränta på 2,75 procent som företagen får betala.

Och 35 miljarder kronor är naturligtvis mycket pengar. Ungefär lika mycket som det regeringen redan annonserat i finanspolitiska insatser nästa år (30 miljarder kronor). Ovanpå det förväntas regeringen nu pumpa in ytterligare 15 miljarder kronor nästa år och 40 miljarder kronor 2010, det vill säga totalt 85 miljarder kronor eller drygt 2,5 procent av BNP.  

Vi ser att bolag med hög skuldsättning låg högt upp på vinnarlistan på Stockholmsbörsen på torsdagen. Fastighetsbolagen tillhör de absoluta vinnarna. Och det med rätta, med tanke på att många fastighetsbolag är högt belånade. Samtidigt kommer bolånekostnaderna att minska, vilket alltid gynnar aktiviteten i branschen.

Men än är det för tidigt att korka upp champagneflaskan. Många bolag inom fastighetsbranschen står inför betydande nedskrivningar av sina bestånd. Att tro att räntesänkningarna kommer att förhindra ytterligare prisfall på bostadsmarknaden, även om konjunkturen försämras, är nog ett alltför optimistiskt antagande. Hushållen tänker oftast kortsiktigt.

Om man tror att priserna kommer att hållas kvar på denna nivå bara för att hushållen förväntar sig lägre räntor så borde priserna inte ha stigit så mycket under de senaste tre åren, då hushållen förväntade sig högre räntor på grund av den starka högkonjunkturen. Samtidigt kommer arbetslösheten att öka och när personalstyrkan bantas kommer företagen vara försiktigare med att byta lokaler och kontor.

Och så länge kreditgivningen på marknaden är åtstramad kommer investeringstakten fortsätta nedåt. Med den följer tillväxten och till slut kan detta ge upphov till deflation (allmän prisminskning på varor och tjänster) på grund av bristande likviditet och en negativ "psyko-ekonomisk" effekt.  För att om priserna faller på bred front får konsumenterna ett starkt incitament att vänta så länge som möjligt med alla typer av inköp och detta leder i sin tur till minskad produktion och högre arbetslöshet.

Nu tror riksbanken förvisso inte på ett scenario med deflation. Prognoserna inför nästa år pekar på en inflation kring 1,5 procent, vilket är en nedrevidering från tidigare 2,1 procent. Men man bedömer samtidigt att den svenska ekonomin kommer att uppvisa en fortsatt negativ tillväxt i ytterligare tre kvartal framöver och att det tidigast till hösten 2009 kommer en vändning. BNP-tillväxten förväntas blir minus 0,5 procent under nästa år.  

Som ett resultat av räntesänkningen har kronan försvagats ytterligare. Att valutan minskar i värde är inte heller nödvändigtvis negativt för den svenska ekonomin, med tanke på den stora exportsektorn vi har. Svenska exportvaror blir billigare i utlandet och många stora börsbolag har majoriteten av försäljningen i Nordamerika och Europa. Men den viktigaste och största effekten på de svenska företagen efter dagens räntesänkning faller onekligen på skuldsidan i balansräkningen.