Skiftet är markant och en tydlig effekt av det rekordlåga ränteläget, enligt SBAB:s sparbarometer för maj.Men trots att Riksbanken fört en lågräntepolitik under flera år är det först nu som skiftet skett, från en klar övervikt av de som anser att sparande är fördelaktigt till det motsatta.Troligen är det införandet av negativ reporänta i vintras slutligen fått svenskarna att vända, konstaterar SBAB i rapporten.43 procent av hushållen anser i dag att det, mot bakgrund av det ekonomiska läget, är ofördelaktigt att spara. I januari var den siffran 31 procent, enligt en enkät som Konjunkturinstitutet genomför varje månad.Samtidigt minskar andelen svenskar som tycker att det är fördelaktigt att spara pengar, från 42 procent till 33. 24 procent svarar "varken eller".

Senast det fanns en liknande negativ syn på sparande var i början av 00-talet, och skiftet återspeglas också i det faktiska sparandet som minskat undet det senaste kvartalet.Minskningen är inte radikal – 75 procent uppger i dag att de sparar, jämfört med 78 procent i höstas – men innebär ändå den största nedgången under detta decennium.Sett över längre tid har dock sparandet hållits på en hög nivå sedan 2010, och kurvan har varit kraftigt uppåtgående sedan i mitten av 1990-talet.Skuldkvoten, det vill säga hushållens totala skulder genom de totala tillgångarna, har på 20 år minskat från 28 till 21 procent.Trots den snabba tillväxten av hushållens bostadslån har alltså tillgångarna växt snabbare än skulderna. Det förklaras framförallt av en kraftig ökning av bostadsvärdena men också av tillväxten för aktier och fonder.