Det är inget betyg att vara stolt över som det svenska pensionssystemet får när svenskar i olika åldrar har fått ge sin bild av pensionen och pensionssystemet. I ett flertal nya undersökningar uttrycks en oro över pensioneringen och en misstro mot pensionssystemet - en misstro som finns i de allra flesta åldergrupper.

Doktoranden Erika Werner vid Socialhögskolan i Lund har skrivit en avhandling där hon intervjuat personer i olika åldergrupper om deras tankar kring pensionen. Endast en åldersgrupp känner sig trygg och nöjd; de som omfattas av det gamla pensionssystemet med folkpension till alla och ATP. De är födda 1937 eller tidigare.

Istället för att som dagens system vara avgiftsbaserat var det gamla systemet förmånsbaserat och kopplat till prisutvecklingen i samhället. I slutet av 1980-talet insåg man att systemet var väldigt dyrt och ekonomiskt ohållbart, särskilt som Sverige framöver skulle få en allt högre andel pensionärer som skulle leva allt längre. Att behålla det gamla systemet skulle helt enkelt bli dyrt för dagens yrkesarbetande befolkning, resonerade man.

Istället reformerades pensionssystemet 1999 till att bestå av dagens tre delar; en inkomstbaserad pension i den allmänna pensionen inklusive premiepensionen plus tjänstepension och eventuell garantipension för de med låg inkomst.

I det nya systemet kan man förenklat säga att staten överlåtit ansvar på arbetsgivare (tjänstepensionen) och individen själv att se till att spara ihop och sätta av till sin försörjning som pensionär. Individen har också fått möjlighet att själv förvalta delar av sin pension (premiepensionen).

Undersökningen från Socialhögskolan i Lund visar att alla de grupper som delvis eller helt omfattas av det nya systemet - de som snart ska gå i pension, de som har några år kvar i arbetslivet och unga personer - på olika sätt uppvisar en misstro mot det.

Personer födda mellan åren 1943-1959 uttrycker en särskilt stor besvikelse över hur pensionssystemet ser ut idag. De hamnar mitt emellan de båda systemen, och uppger att de känner sig både svikna och lurade. Många av dem är kvinnor som under sina år i arbetslivet har arbetat deltid och stannat länge hemma med barnen.

Hade de omfattats av det gamla pensionssystemet skulle inte det livsvalet slå på samma sätt mot pensionen som det gör i dagens system. Kvinnorna i undersökningen anser sig nu behöva betala ett högre pris än de räknat med.

Missnöjet och oron bekräftas även i en undersökning som Pensionsmyndigheten låtit göra, där det också visar sig vara medelålders kvinnor som är mest oroade för sin pension.

"Vi ser i efterhand att många skulle ha arbetat längre och att många oroar sig för att pensionen inte ska räcka till", säger Paul Larsson, chef för kundmötesavdelningen på Pensionsmyndigheten.

En färsk studie från framtidsforskningsinstitutet Kairos Future visar också på en oro att samhället inte kommer att kunna leverera den pension som önskas. Hälften av dem som bara har några år kvar till pensionen anser att de inte har fått tillräckligt med information för att kunna planera sin pensionering.

Men misstron mot pensionssystemet finns även bland dem som har lång tid kvar till pensionen. Det nya pensionssystemet bygger på att individen själv tar ett visst ansvar för att tjäna ihop till sin egen pension. Men intresset bland unga verkar tryta rejält.

Exempelvis valde endast 2 procent av förstagångsväljarna fonder i premiepensionen 2010. Det ska jämföras med intresset för premiepensionen när denna infördes år 2000, då två tredjedelar av förstagångsväljarna gjorde ett premiepensionsval.

"Då hade vi en massiv kampanj som lockade många att välja. Vi har sedan dess gjort ett flertal satsningar för att locka unga att intressera sig för sin pension och välja fonder i systemet, men kommit fram till att det inte är värt mödan och pengarna", säger Mattias Bengtsson Byström, pressansvarig vid Pensionsmyndigheten.

Myndigheten har istället tvingats byta taktik genom att backa ett steg.

"Nu jobbar vi främst med att uppmana unga att jobba vitt. Jobbar man inte vitt så tjänar man heller inte in några pengar till sin pension. Vi har insett att det är där vi måste börja", säger Mattias Bengtsson Byström.

Både ointresset från unga och missnöjet från äldre är något som socialförsäkringsminister Ulf Kristersson till synes har tagit till sig. Pensionsgruppen, där Kristersson är ordförande, har bestämt att premiepensionssystemet ska utredas, en utredning som beräknas vara klar i höst.

Ulf Kristersson har också talat länge om behovet av höjd pensionsålder, något som fick brett genomslag i de svenska stugorna först när statsminister Fredrik Reinfeldt i vintras talade om ett möjligt framtida behov av arbete till 75 års ålder. Höjd pensionsålder är nästa stora pensionsreform i Sverige, som Ulf Kristersson har uttryckt det och en utredning pågår i detta nu. Den beräknas vara klar i april nästa år.