Under lång tid har trenden varit att svenskar vill hålla sitt bolån rörligt, eller mer korrekt, ha den kortaste bindningtiden på lånet som är tre månader. Hushållen har förlitat sig på att den rörliga räntan ska falla ännu mer under året, till följd av ytterligare räntesänkningar från Riksbanken.

Detta trots att bolåneräntorna, på grund av både ökade finansieringskostnader och ökade marginaler hos bankerna, inte längre har lika stark koppling till reporäntan. Men framförallt har ytterligare räntesänkningar inte funnits med i Riksbankens egna prognoser för året.

Att hushållen ändå varit så säkra på sin sak beror dels på att man uppfattar att kopplingen mellan reporänta och bolåneränta är lika stark som tidigare, och dels på att prognosinstitut och banker tecknat en bild som går emot Riksbankens. På marknaden finns både en och två sänkningar med årets ränteprognoser.

Men nu gör hushållen en kovändning . Efter april månads uteblivna sänkning av reporäntan väljer svenskarna nu att, åtminstone i större utsträckning, tro på Riksbankchef Stefan Ingves räntebana.

Andelen som valde den kortaste bindningstiden på tre månader på bolånet hos SBAB sjönk med två procentenheter till 64 procent i maj. Det var den första nedgången på flera månader. Trenden med allt större andel rörliga lån på nya bolåneavtal har därmed brutits.

"Riksbanken gav i april ganska tydliga signaler vid sitt möte i april, då räntesänkningen uteblev, att reporäntan kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer. Starka siffror för svensk konjunktur som vi sett de senaste dagarna ökar sannolikheten ytterligare för att den gör det", säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

Han fortsätter:

"För att Riksbanken ska sänka reporäntan så ska det hända något drastiskt, till exempel om valet i Grekland blir väldigt stökigt och eurokrisen går in i ett nytt läge. Men annars har jag svårt att se en sänkning av reporäntan vid nästa Riksbanksmöte i juli", säger Tor Borg.

Hushållen tycks nu dessutom ha fått upp ögonen för räntorna för bolån med längre bindningstider nu ligger på låga nivåer. Detta eftersom de svenska långa marknadsräntorna, som ligger till grund för de bundna räntorna, är historiskt låga. Under våren har långa bindningstider till och med varit billigare än tremånaders, något som går tvärt emot den tidigare tumregeln om ju längre bindningstid, desto högre ränta.

Idag ligger reporäntan på 1,5 procent. Listpriset på lån med tre månaders bindningstid ligger på strax under 4 procent.  Priset på lån med en bindningstid på tre år ligger på 3,70-3,80 procent. Fem års bindningstid ligger på cirka 3,9 procent.

Det kan jämföras med hösten 2009, då skillnaden mellan räntor med lång och kort bindningstid var hela 2,82 procent. Den rörliga räntan var då 1,78 och femårsräntan 4,60 procent. Nio av tio bolånetagare valde den kortaste bindningstiden, och så har trenden fortsatt.

Men nu ökar alltså populariteten hos de längre bindningstiderna igen. Andelen som binder lånet på fem år ligger fortfarande en bra bit under det historiska genomsnittet på åtta procent, men siffran fördubblades hos SBAB jämfört med april.

De längre bindningstiderna kommer att fortsätta ligga kvar på låga nivåer ett bra tag framöver, tror Tor Borg. Detta samtidigt som tremånadersräntorna inte lär bli särskilt mycket lägre, av flera skäl.

Gör bolånetagarna alltså rätt som binder bolånet nu?

"Ja, det tycker jag. Det är väldigt förmånliga nivåer på längre bindningstider nu. Även om tremånadersräntan skulle komma ned någon halv procentenhet till så har du ändå bundit ditt lån på en låg nivå", säger Tor Borg.

Värt att påpeka för den som funderar på att binda sitt bolån är att man binder upp sig mot banken och att lånet, om det skulle behöva, inte går att förtidslösa utan extra kostnad.