Kombinationen av ökad risk för arbetslöshet och sänkta ersättningar till arbetslösa förklarar en stor del av hushållens ökade sparkvot. Hushållens sparkvot kan ha ökat med så mycket som 3 procent det senaste decenniet på grund av ökat försiktighetssparande.

Det skriver Konjunkturinstitutet i en fördjupningsruta i sin konjunkturprognos, som publicerades på onsdagen.

Enligt KI har försiktighetssparandet, det vill säga ett sparande för att försäkra sig mot olika framtida inkomstrisker som ohälsa, oväntade utgifter eller arbetslöshet, ökat från strax över noll 1996 till drygt 3 procent av den disponibla inkomsten 2011. Den totala sparkvoten har ökat trendmässigt det senaste decenniet från noll till cirka 4 procent.

"Det innebär att försiktighetssparandet enligt den här analysen står för en stor del av uppgången i sparkvoten under det senaste decenniet", skriver KI.

Man kan också se att förändringar i arbetslöshetsrisken kan förstärka konjunkturcykeln via konsumtionen. I lågkonjunkturer ökar arbetslöshetsrisken, och därmed det förväntade inkomstbortfallet, vilket ökar försiktighetssparandet. Sannolikheten att en arbetslös ska hitta ett jobb minskar också i lågkonjunkturen och resultatet visar därmed att konjunkturberoende arbetslöshetsförsäkringar skulle kunna motverka konjunktursvängningarna via försiktighetssparandet.

"Sammanfattningsvis pekar beräkningarna i denna fördjupning på att både riskerna för och konsekvensernas av att bli av med jobbet ökat kraftigt i Sverige det senaste decenniet. Detta påverkar hushållens totala konsumtion och försiktighetssparande", skriver KI.

Under 2012 års första kvartal ökade svenskarnas finansiella sparande med 65 miljarder kronor, visar SCB:s siffror.

Hushållens lån i banker och bostadsinstitut ökade med 25 miljarder kronor. Totalt uppgick låneskulden till 2.583 miljarder kronor.

Hushållens finansiella förmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, ökade med 313 miljarder kronor under första kvartalet och uppgick vid utgången av kvartalet till 3.850 miljarder kronor. Hushållens tillgångar är till stor del aktierelaterade, både direkt och indirekt, via fonder och försäkringssparande. Börskursens förändring har därmed en stor påverkan på den finansiella förmögenheten.

Uppgången i sparandet hänvisas både till att tillgångarna ökade och att låneökningstakten avtar. Hushållen ökade sitt sparande på bankkonton och i utlandsregistrerade fonder.

Ökningstakten i hushållens lån i banker och bostadsinstitut har de senaste två åren avtagit. Den genomsnittliga ökningen det första kvartalet för åren 2008-2011 var 35 miljarder kronor.