På World Economic Forum i Davos som hölls i helgen tillhörde EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, ECB:s chef Jean-Claude Trichet och den amerikanske ex-presidenten Bill Clinton dem som lyssnade till statsminister Fredrik Reinfeldts dramatiska berättelse om den svenska bankakuten; hur den svenska staten räddade bankerna och hur man vände ett budgetunderskott på 250 miljarder kronor till ett överskott på 100 miljarder kronor år 2000.

Reinfeldt var populär i Davos.

Det har med 90-talskrisen i Sverige att göra. Det är nämligen där grunden lades till att Sverige klarat sig så helskinnat genom den senaste finanskrisen. Det menar Pekka Känttää, makroekonom på Länsförsäkringar.

"Att Sverige tagit sig igenom den här krisen så pass bra beror på 90-talets saneringar och nedskrivningen av den svenska kronan. Vi hade vår kris då, och därför fick vi den inte på samma sätt den här gången. Men visst är berömmet i Davos välförtjänt", sa han när han besökte placera.nu:s börskväll tidigare i veckan.

Sveriges BNP ökade med runt fem procent 2010 och väntas öka med 4,5 procent i år. Det är siffror som skulle kunna härröra från en tillväxtmarknad.

Det började i samband med dessa siffror talas om Sverige som en tigerekonomi. Reinfeldt själv ville enligt uppgift mer än gärna framhålla Sverige som en sådan i Davos.

Men den svenska tigern imponerar inte på Cecilia Hermansson, Swedbanks chefsekonom som också gästade placera.nu:s börskväll i veckan.

"Sverige är absolut ingen tigerekonomi. Det är befängt att tro något sådant", slår hon fast.

Hon påpekar att ökningen av BNP med cirka 5 procent förra året kommer efter att BNP året innan minskade med 5 procent. Detta att jämföra med ett tillväxtland som Kina som stadigt ökar BNP med 9 procent om året.

"Sverige är ingen tiger", säger Cecilia Hermansson."I bästa fall är vi kanske en liten lokatt".

En av anledningarna menar hon är att vi i Sverige trots tillväxten har haft svårt att få ut folk i arbete. Arbetslösheten är fortfarande hög, kring 8 procent, och den minskar bara långsamt enligt Arbetsförmedlingens senaste rapport.

En annan anledning till att Sverige inte är någon tiger är att vi själva inte kan avgöra vårt öde då Sverige är en liten exportekonomi. Den svenska ekonomin, åtminstone våra stora exportbolag, är starkt beroende av vad som händer på världsmarknaderna.

Och på världsmarknaderna, om än ännu inte i Europa, härjar mat- och energiinflation. Ökade råvarukostnader drabbar i sin tur de svenska verkstadsbolagen.

"Framför oss ser vi fortsatt stigande priser, vilket betyder lägre vinstmarginaler för företagen", säger Cecilia Hermansson.

Till det kommer problemet med en stark krona, som Cecilia Hermansson menar kommer att stärkas ännu mer. Men en stark krona behöver inte alltid vara av ondo.

"Man kan tycka att det är dåligt för våra bolag, men en stark krona ökar investeringsviljan i Sverige och det kan tvärtom gynna bolagen."