Det kan bero på att det går bättre för svenska företag än för Sverige. Det sade Exportrådets chefekonom Mauro Gozzo vid en pressträff på torsdagen.

Han konstaterade att den svenska varuexporten visserligen steg 9 procent i mars jämfört med mars 2009, men statistiken hjälptes av att mars 2010 hade en vardag mer än mars 2009, och en ökning under en månad "är ju inte särskilt bra".

Enligt Mauro Gozzo motsvarar utvecklingen i den svenska exportstatistiken inte alls vad som hade kunnat väntas efter den mycket starka uppgången i Exportrådets Exportchefsindex.

Även andra indikatorer, som KI-barometern och Inköpschefsindex, har visat en liknande stark utveckling för exportindustrin, men det har gett skralt utslag i såväl produktion som leveranser.

Mauro Gozzo tycker att den svenska statistiken har varit "anmärkningsvärt svag", men han konstaterar att företagen som svarar i enkäterna ofta har en mycket stor verksamhet utanför Sverige; de producerar mycket på lokala marknader vilket gör att den exportökning företagen märker av kanske inte leder till så mycket produktion i och leveranser från Sverige.

"Att det går bra för företagen behöver inte innebära att det går bra för Sverige", sade Mauro Gozzo.

En analys av svenska exportföretags marknader runt om i världen visar också att de skiljer sig i vissa fall markant mot den officiella svenska exportstatistiken.

Enligt den officiella statistiken går 8-9 procent av den svenska exporten till Asien, men vid en företagsanalys växer den andelen till 20 procent. Norden och Västeuropas andel av den svenska exporten uppgår till 65 procent enligt officiell statistik, men ur ett företagsperspektiv sjunker andelen till 37 procent.

Mauro Gozzo tog som exempel att Sverige har en förhållandevis hög export till Belgien enligt den officiella statistiken, men för de svenska företagen finns slutkunderna oftast någon annanstans.

"För ett litet land blir konfidensindikatorerna en mätare på hur det går i världsekonomin. Vi tror att det ska visa hur det går i Sverige", sade Mauro Gozzo, som konstaterar att svenska storföretag kan ha så mycket som 95 procent av verksamheten utanför Sverige.

Men svagare utfall för varuexporten kan då kompenseras av en bättre utveckling i tjänsteexporten, merchantingposten, och i kapitalavkastningen. I båda fall har den svenska betalningsbalansstatistiken visat en stark utveckling de senaste åren.

Exportrådet räknar nu med att den svenska varuexporten växer med 5,5 procent i år och 6,5 procent 2011, vilket är en svag utveckling jämfört med efter tidigare lågkonjunkturer och det innebär att det tar två år att hämta igen nedgången 2009.

Asien, och framför allt Kina, kommer att vara motor för återhämtningen, Nordamerika växer samtidigt svagare efter andra lågkonjunkturer givet ett stort sparbehov. I Västeuropa blir omslaget däremot långsamt, trots att det borde finnas potential.

"Potentialen för högre tillväxt finns egentligen främst i Västeuropa, där hushållens sparkvoter på många håll nått extremt höga tal", skriver Exportrådet i sin marknadsöversikt.

Problemet är att all erfarenhet visar att europeiska hushåll "vaknar till" först när det är full fart överallt på andra håll.