Swedbanks ekonomiska

sekretariat presenterade på tisdagen rapporten "Swedbank Economic Outlook" med rubriken "Konjunkturen ljusnar - räkna dock inte med normalläge". Fokus ligger på Sveriges och de baltiska ländernas ekonomiska utsikter i ett globalt perspektiv.

Den globala konjunkturen

utmärks först av en rekyl och en hygglig tillväxt de närmaste kvartalen, men återhämtningen hålls tillbaka eftersom skuldsaneringen fortskrider och stimulanserna så småningom börjar fasas ut.

Global BNP förutses

krympa med 1,3 % i år och växa med 2,5 % och 3 % 2010 respektive 2011.

"Utan globala

stimulansåtgärder skulle återhämtningen som inletts i Sverige komma av sig, och vändningen i de baltiska länderna, som vi förutser inträffar under nästa år, skulle med största sannolikhet försenas, säger Cecilia Hermansson, Swedbanks chefekonom.

Sveriges kalenderjusterade

BNP förväntas minska med 4,5 % i år, för att nästa år stiga försiktigt med 1,2 %. Under 2011 förutses att Sveriges BNP-tillväxt är tillbaka på en mer trendmässig nivå på 2,3 %.

Hushållen kommer att

vara den huvudsakliga tillväxtmotorn, medan investeringskonjunkturen förblir dämpad till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet.

Exporten stärks,

men uppgången hålls tillbaka av en fortsatt svag global efterfrågan på investeringsvaror. Penning- och finanspolitiken bedöms ge stöd åt konjunkturen under hela prognosperioden, d v s 2009-2011.

Styrräntan börjar höjas

efter sommaren 2010, anser Swedbank och spår att räntan når 3 procent i slutet av 2011. Ytterligare finanspolitiska stimulanser om ca 10 miljarder kronor förutses komma nästa år, utöver den budget som nyligen presenterats.

"Förutom den globala

konjunkturen och utvecklingen på finansmarknaderna, handlar prognosriskerna främst om polariseringen mellan hushåll och företag, säger Cecilia Hermansson.

Även om hushållen

inledningsvis har en hög sparkvot, och därför har utrymme att öka sin konsumtion, kan de låga räntorna bidra till kraftigt stigande tillgångspriser, som till exempel bostäder, och en alltför snabbt växande skuldkvot som blir besvärlig att hantera när arbetsmarknaden försvagas och ränteläget ökar.

Det gäller att

utvecklingen i näringslivet kommer ikapp - trots strukturanpassning - så att hushållens inkomstutveckling inte äventyras, säger Swedbank.

Estlands ekonomi

förutses stabiliseras inom kort och sakta vända uppåt, medan återhämtningen i Lettland och Litauen dröjer till mitten av nästa år. BNP-fallet i de baltiska länderna bedöms bli 13-18 procent 2009 och först 2011 nås en tillväxt kring 2-3 %. Arbetslösheten ökar upp mot 15-20 procent nästa år.

"Också i Baltikum

är omvärldskonjunkturen avgörande men prognosriskerna inkluderar även ländernas hantering av sina statsbudgetar. Kraftiga budgetnedskärningar minskar hushållens inkomster i ett läge där konjunkturen redan försämras. Detta riskerar att leda till både sociala spänningar och en svagare ekonomisk utveckling, om inte krafttag samtidigt tas för att stärka konkurrenskraften och attrahera investeringar", säger Cecilia Hermansson.

PLACERA.NU