Det har varit en direkt usel placering att satsa på aktier i allmänhet på Stockholmsbörsen det senaste året och bankerna i synnerhet. Anledningen är att det finns en betydande risk för att den försämrade världsekonomiska utvecklingen, som har sin utgångspunkt i USA, nu på allvar sprider sig till Sverige och övriga Europa. Spanien, Storbritannien, Irland och Tyskland har redan drabbats.

Roten till detta är den amerikanska finanskrisen som i grova drag kan sägas ha uppstått på grund av en alltför aggressiv kreditgivning till amerikanska hushåll de senaste 3-4 åren. Detta i en period där investmentbanker skapade olika sofistikerade finansiella instrument för att maximera de kortsiktiga vinsterna och där derivathandeln internt mellan bankerna accelererade. Kombinerat med en stark högkonjunktur ledde detta till att den amerikanska ekonomin gick i högvarv och företagens vinster nådde rekordnivåer.

Men sedan hände någonting. Inflationen började sakta men säkert stiga och bostadslånen blev allt dyrare. Den arbetslöse som fick sitt miljonlån beviljat hade plötsligt svårt att betala sina räkningar. Prisstegringen på bensin och andra konsumtionsvaror ledde till att det blev mindre pengar över i plånboken. Bostadspriserna började vika i takt med att utbudet översteg efterfrågan och bankerna blev sittandes med säkerheter som tappade i värde. Kreditförluster realiserades och stora nedskrivningar gjordes och görs än idag. Samtidigt kan problemen i en bank lätt sprida sig till andra banker då bankerna ofta har lån till varandra.

Hemma i Sverige är det Swedbank som tagit mest stryk i börsoron. Orsaken har hittills framförallt varit dess exponering mot Baltikum, en region som de senaste åren uppvisat en kraftig tillväxt efter en del finanspolitiskt stimulerande åtgärder från de styrande regeringarna. Skattelättnader och olika subventioner har drivit fram en hög efterfrågan på konsumtionsvaror och ökat investeringstakten i regionen. Men nu verkar de goda tiderna vara över. Under det första halvåret minskade BNP-tillväxten i Estland och Lettland kraftigt jämfört med samma period året innan. Samtidigt har inflationen pekat brant uppåt, en illavarslande kombination som i folkmun kallas stagflation.

Regionen är helt beroende av att både Swedbank och SEB fortsätter låna ut pengar, även om det råder en större osäkerhet om tillgångarnas värde. Att strypa kreditgivningen för mycket bäddar för en ekonomisk kollaps. Detta är ett dilemma för vd Jan Lidén och övriga i ledningen. Två tredjedelar av utlåningen i Baltikum är dessutom i euro, vilket gör det svårt för centralbankerna att via penningpolitiska åtgärder påverka ekonomin.

Och idag framkommer det att Swedbank är den bank som har störst exponering mot konkursfärdiga Lehman Brothers, med 202 Mkr i icke-säkerställd exponering och närmare 9 miljarder kronor i säkerställd exponering. Den icke-säkerställda exponeringen är för liten för att det ska påverka Swedbanks totala vinst nämnvärt under året, men den säkerställda delen (fastighetskrediter) motsvarar tre fjärdedelar av fjolårsvinsten på 12,1 miljarder kronor. Vår bedömning är dock att banken kommer att ha möjlighet att sälja dessa fordringar på marknaden och på det sättet undgå en stor förlust, men hur stor den kommer att bli är väldigt svårt att säga.

Och eftersom Swedbank betraktar tillgångarna som relativt säkra kommer banken inte att avyttra dem med någon större brådska. Då värdet av dessa tillgångar beräknas löpande görs regelbundna korrigeringar av säkerhetsvärdet. På dagens marknad är detta förenat med hög risk. Positivt är ändå att säkerheten består av en pool av 70 låntagare och att den geografiska spridningen är god. Tillgångarna införskaffades säkerligen relativt sent och villkoren kring dessa är nog satta på en hyfsad tillfredsställande nivå i dagsläget. För att säkerhetens värde ska understiga lånebeloppet förutsätts ett prisfall på underliggande fastigheters värde med cirka 30 procent från idag.   

Överlag har risknivån

i Swedbank ökat det senaste året och hela den baltiska verksamheten får ett negativt värde av börsen. Kanske är det befogat med tanke på de bistra utsikterna i regionen framgent. Att aktien nu handlas till p/e 4,5 på 2008 års vinstprognos säger faktiskt inte så mycket. Marknaden har inget förtroende för vinstprognoser och "e":et i p/e-talet har en stor nedsida för tillfället. Att stora investmentbanker kollapsar på så kort tid visar hur allvarlig dagens kris är. Samtidigt är det i sådana lägen man hittar riktigt bra köplägen för den som har en lite längre investeringshorisont, men än är det troligtvis för tidigt att kliva på. Vår gissning är att vi är nära botten nu, men vi vet inte hur länge vi kommer att vara tvungna att kräla där. Det kommer säkerligen fortsätta att vara oroligt under hela hösten och kanske även en bit in i 2009 också.