Efter en svag tillväxt i år väntas BNP öka sakta under 2015 i EU tack vare både inhemsk efterfrågan och export.

Det skriver EU-kommissionen i sin höstprognos, som presenterades på tisdagen.

Tillväxten accelererar 2016 på grund av en starkare finanssektor efter stresstestningen av bankerna och att strukturreformer bär frukt.

"Ekonomin och sysselsättningen förbättras inte tillräckligt snabbt. EU-kommissionen kommer att lägga fram en investeringsplan på 300 miljarder euro för att snabbstarta och upprätthålla återhämtningen", säger avgående ekonomikommissionär Jyrki Katainen i en kommentar.

Kommissionen spår att tillväxten i euroområdet når 0,8 procent i år, 1,1 procent nästa år och 1,7 procent 2016.

Ifjol var tillväxten negativ, -0,5 procent.

Prognosen innebär en nedrevidering för i år med 0,4 procentenheter och nästa år med 0,6 procentenheter jämfört med vårprognosen den 5 maj.

För hela EU väntar sig kommissionen en BNP-ökning på 1,3 procent i år, 1,5 procent nästa år och 2,0 procent 2016. Det innebär en nedrevidering för 2014 med 0,3 procentenheter och för 2015 med 0,5 procentenheter jämfört med vårprognosen.

Den tillträdande ekonomikommissionären Pierre Moscovici säger att det inte finns någon enkel lösning.

"Vi måste agera på tre fronter: för en trovärdig budgetpolitik, ambitiösa strukturreformer och välbehövliga investeringar. Alla måste ta sitt ansvar", säger han.

Återhämtningen är fortfarande bräcklig och förtroendet är lägre än i våras, vilket speglar ökade geopolitiska risker och mindre gynnsamma utsikter för världsekonomin.

Trots fördelaktiga finansieringsförhållanden så går återhämtningen 2015 långsamt på grund av arvet från krisen i form av hög arbetslöshet, hög skuld och lågt kapacitetsutnyttjande. Men tvivel om banksektorns sundhet har nu minskat och förbättrade finansieringsförhållanden bör hjälpa aktiviteten.

Bland EU-länderna uppvisar Cypern lägst (negativ) tillväxt i år på -2,8 procent och Irland högst på 4,6 procent som rekyl efter krisen.

I allmänhet spås östliga EU-länder ha hög tillväxt. Bland västliga EU-länder har Sverige den femte högsta tillväxten på 2,0 procent i år efter Irland, Storbritannien (3,1 procent) och småländerna Luxemburg och Malta.

Även Kroatien, Italien och Finland spås få negativ tillväxt i år, men inget land väntas ha det nästa år.

Tysklands ekonomi väntas växa 1,3 procent i år, 1,1 procent nästa år och 1,8 procent 2016.

Arbetsmarknaden har förbättrats något, men en mer meningsfull förbättring väntas först mot slutet av prognosperioden, då tillväxten får mer fart.

Arbetslösheten väntas i euroområdet falla från 11,6 procent i år till 11,3 procent nästa år och 10,8 procent 2016. I hela EU faller den från 10,3 procent i år till 10,0 procent nästa år och 9,5 procent 2016.

Underskottet i bytesbalansen i svaga länder har minskat de senaste åren efter förbättringar i konkurrenskraften. Överskott väntas under 2014 och 2015 i Irland, Spanien och Italien.

De stora överskotten i bytesbalansen hos Tyskland, Nederländerna och Danmark fortsätter under prognosperioden, och aningen lägre hos Sverige och Irland. Samtidigt har de stora underskotten i Spanien och Portugal närmat sig noll, och nästan i Grekland.

Sammantaget i euroområdet ligger överskottet i bytesbalansen i stort oförändrat under de tre åren kring 2,5 procent av BNP och kring 1,5 procent i hela EU.

Riskerna för prognosen domineras av geopolitiska spänningar, bräckliga finansmarknader och att strukturreformer inte genomförs, skriver kommissionen.