Kopparpriset hoppade för några veckor sedan över en historisk ribba - 10 000-dollar per ton. Sedan dess har det fallit tillbaka något, men är fortfarande på historiskt höga nivåer.

Sedan bottennivån 2009 har kopparpriset mer än tredfaldigats. Under fjolåret steg priset med 30 procent, samtidigt som utbudet på Londonbörsen LME minskade med 25 procent.

Trots den massiva uppgången tror flera analytiker att priset på koppar kommer att fortsätta att stiga under 2011, till följd av fortsatt hög efterfrågan.

Analyshuset Broker Hunt går så långt som att säga att man tror att den globala efterfrågan kommer att stiga med i snitt 3,6 procent per år mellan 2010 och 2025. Den prognosen bygger dock på att efterfrågan från utvecklingsländer i allmänhet, men från Kina i synnerhet, fortsätter att vara stadigt stark.

Och det är just här de eventuella orosmolnen finns. Priset på koppar är onekligen rekordhögt, och oro finns för att Kina drar ned på inköp av koppar. Råvaruanalytiker följer med spänning kinesernas agerande:

"Det är till och med viktigare än den vanliga ekonomiska statistiken i USA och Kina", sade till exempel Wang Mingyi, analytiker vid Galaxy Futures till Bloomberg News i torsdags.

Även om efterfrågan spås fortsätta så börjar flera analytiker tro att kopparn har passerat sin topp och börjar därför se sig om efter nästa raket inom basmetallerna. En del tror att zink kan bli nästa heta metall att hålla ett öga på.

Anledningarna är flera. Utvecklingsländernas efterfrågan på basmetaller gäller numera inte bara på koppar, utan börjar även gälla zink. Till saken hör att flera stora zinkgruvor i Kanada, på Irland och i Australien väntas stänga om några år. Det talar för en utbudsbrist vilket kan få priset på zink att följa i samma spår som kopparpriset.

Zinken har inte heller det enorma rally bakom sig som koppar har. Zinkpriset ligger nu på 2500 dollar per ton, att jämföra med toppnivåerna före finanskrisen på runt 4500 dollar per ton.

Oavsett om man tror på koppar eller zink, eller båda, så erbjuder de två metallerna i stort sett samma typer av investeringsobjekt.

På Stockholmsbörsen finns två bolag som har dragit nytta av det rusande kopparpriset och som skulle dra nytta av ett stigande zinkpris - Boliden och Lundin Mining (som snart byter namn till Symterra efter samgåendet med kanadensiska Inmet). Båda bolagen utvinner både koppar och zink i sina gruvverksamheter.

Bolidenaktien har på ett år stigit med 49 procent och på tre månader med 11 procent, och en av anledningarna är att bolaget gynnats så väl av kopparprisets uppgång. Men Boliden satsar nu också rejält på zink. Man aviserade för någon månad sidan en från finansmarknaden efterlängtad jätteinvestering på 4 miljarder kronor i zink-, silver- och blygruvan Garpenberg i Dalarna.

Även Lundin Mining har gynnats av kopparrallyt. Aktien har på ett år stigit med 58 procent och på tre månader med 10 procent.

Anledningen till det är främst det ökade kopparpriset, men också det faktum att bolaget har löst en tvist kring avtalet för den viktiga koppargruvan Tenke-Fungurume i Demokratiska Republiken Kongo.

Lundin Mining räknar dock i år med att få en större produktion av zink än av koppar, och därför skulle bolaget gynnas rejält av ett stigande zinkpris.

För den som vill undvika den bolagsspecifika risken finns dock andra sätt att ta del av uppgången på basmetallerna.

Horizon Beta Pro Comex Copper Bull Plus ETF, som ges ut av kanadensiska fondbolaget Horizon, är en börshandlad fond som följer kopparindex, HBP Copper Excess Return Index, och som har en hävstång på 2. Fonden är listad på Torontobörsen men går att handla via till exempel Avanza. Under de tre senaste månaderna har fonden stigit med nära 40 procent.

Ingen börshandlad fond som är tillgänglig på den svenska marknaden följer dock något zinkindex. Men flera basmetaller går att handla som certifikat, däribland zink och koppar.

Certifikatet Koppar H ges ut av Handelsbanken och har på 12 månader stigit med 23 procent. För den som vill ha hävstång, och därmed ta högre risk, finns Bull Koppar H som har en hävstång på 2. Det innebär att om det underliggande terminskontraktet stiger med 1 procent så stiger certifikatet med 2 procent.

På ett år har Bull Koppar H stigit med 54 procent och på tre månader med 29 procent. Men certifikat med hävstång innebär också ett högre risktagande. Om kopparpriset istället skulle gå ned så blir slaget dubbelt så hårt.

Bull Zink H har av förklarliga skäl inte samma uppgångar bakom sig, och kanske just därför bjuder på ett bättre köpläge - om man tror på zinken det vill säga.

Sett på tolv månader visar certifikatet, som har en hävstång på 2, röda siffror på -15 procent. Men sett till de tre senaste månaderna har certifikatet istället stigit med 15 procent.

Det har dock inte RNB Råvarucertifikat OEC Zink. Detta eftersom certifikatet inte innehåller någon hävstång och därför är mindre volatilt. Nedgången på tolv månader är mindre, 8 procent, men certifikatet erbjuder då inte heller någon plussiffra de senaste tre månaderna utan visar -2 procent.