"Placerare saknar grundläggande rättigheter att ändra styrelser i USA". Så löd en rubrik i Financial Times nyligen. Bakgrunden är ett upprop där Tredje AP-fonden är bland de pådrivande.

Amerikanska lagar och bestämmelser om företagsstyrning är föråldrade och odemokratiska. Detta får större betydelse när amerikanska bolag i allt större utsträckning får utländska ägare. Bland alla som påverkas finns svenska sparare och pensionstagare.

I ett brev till Christopher Cox, ordförande i den amerikanska finansiella tillsynsmyndigheten, Securities and Exchange Commission (EC) kritiserar ett internationellt nätverk de amerikanska lagarna och reglerna.

Skälet till att Tredje AP-fonden, med vd Kerstin Hessius i spetsen, skrev på uppropet är att fonden är med i nätverket som heter International Corporate Governance Network (ICGN). Bland medlemmarn finns stora pensionsfonder och andra institutionella ägare. Till exempel är den norska Petroleumfonden och stora nederländska pensionsfonder med i ICGN.

Nätverket har funnits i ett tiotal år och lobbar för att värna om ägarnas intressen. Men det är fortfarande ovanligt att ägare i olika länder agerar tillsammans för att påverka lagar och regler i ett land.

I USA har ägarna i ett bolag inte mycket att säga till om. Här är några exempel på sådant som har fått ICGN att reagera:

* I USA är stämmans beslut är princip bara rådgivande. I Sverige och andra europeiska länder kan stämman lägga fram vilket förslag som helst och om förslaget vinner majoritet så är det bindande för styrelsen. I USA måste förslagsställaren först samla stöd bland ägarna och därefter registrera förslaget hos SEC, en mycket omständlig procedur.

* När man ska rösta om en bolagsstyrelse i USA kan man bara rösta ja eller avstå från att rösta. Det räcker med en enda ja-röst för att en föreslagen styrelseledamot ska väljas in.

Pernilla Klein, ägaransvarig på Tredje AP-fonden säger:

"Även om 99 procent avstår från att rösta och bara 1 procent röstar ja blir ledamoten invald. Det är inte majoritetsval utan pluralitetsval, den som får flest röster kommer in i styrelsen. Det ser mycket märkligt ut för oss utanför USA."

Många ägare i USA driver nu kampanj på stämmorna för att företagen frivilligt ska anta nya majoritetsregler för styrelserna.

Ett antal amerikanska bolag inför nu frivilligt nya regler som innebär att styrelseledamöter måste ha mer än 50 procent av ägarna bakom sig. Men det är fortfarande fråga om sällsynta undantag från regeln.

* I Sverige består valberedningarna av ägarrepresentanter. I USA är det styrelsen som är valberedning. Ledamöterna utser i praktiken sig själva. Där finns fortfarande många företag där vd och ordförande är samma person, även om en ändring är på gång.

"Det är en väldig sammanblandning av roller i USA. Det beror på att ägandet är mycket spritt. En stor ägare har kanske bara 1 procent i ett bolag. Då är det svårt att åstadkomma förändring. Det här är en lobbyaktion. Det känns inte som att de politiska vindarna blåser i ägarnas riktning i dag. Men på sikt måste det bli en ändring", säger Pernilla Klein.

Björn Dickson