Finansmarknaden drar för stora växlar på den rätt diffusa bild som finns av hur många av alla Donald Trumps vallöften som faktiskt kommer att bli verklighet, anser Johan Javeus, chefstrateg vid SEB.

Den befarade börsturbulensen efter Donald Trumps valtriumf har uteblivit, men på obligationsmarknaden har rörelserna varit desto kraftigare med stora ränteuppgångar i både USA och resten av världen, konstaterar Johan Javeus.

"De gamla förklaringarna till att räntor och inflation varit så låga så länge handlade om 'sekulär stagnation', 'för högt sparande', 'ogynnsam demografi', 'globalisering', 'prispress från e-handel' och 'automatisering'. Man får nästan intrycket att alla dessa krafter nu plötsligt försvunnit", skriver chefstrategen i ett marknadsbrev.

Sedan dagen innan valet har den amerikanska tioårsräntan stigit med 50 punkter. En oro är att Donald Trumps planerade skattesänkningar ska spä på budgetunderskotten och leda till kraftigt ökad statsskuld och därmed högre långräntor. Marknaden har även tagit fasta på hans löften om stora infrastrukturinvesteringar.

"Trots att investeringsplanerna fortfarande bara är ord och att det kan komma att ta flera år innan de projekt som blir av faktiskt kan starta så får man nästan intrycket att marknaden räknar med att se positiva tillväxteffekter redan i början av nästa år", resonerar Johan Javeus.

Att den amerikanska centralbanken Federal Reserve ska rusa iväg med snabba räntehöjningar motsägs också av att övriga världen fortfarande rör sig i riktning mot en alltmer expansiv penningpolitik, argumenterar Johan Javeus.

Sammantaget känns det enligt chefstrategen alldeles för tidigt att dra slutsatsen att räntetrenden de kommande åren ska peka spikrakt uppåt.

"Man ska också ha i minnet att obligationsräntor har varit på väg nedåt i snart 30 år. Ingen ekonomisk politik som förts av någon av de fem presidenter som passerat revy under den tiden har ännu lyckats bryta den trenden", framhåller han.