Det uppger diplomatkällor nära Herman Van Rompuy på onsdagen.

"Herman Van Rompuys klara avsikt är att ett beslut ska fattas om kommissionsordföranden", sade diplomaten.

Detta sker trots Storbritanniens kraftiga motstånd mot Jean-Claude Junckers person och processen som använts. Valet av den federalistiska luxemburgaren anses öka risken för att Storbritannien lämnar EU.

Även Sverige, Nederländerna och Ungern har invändningar mot att Europaparlamentet kräver att toppkandidaten för den vinnande partigruppen i EU-valet ska väljas.

Pådriven av tyska media har tyska förbundskanslern Angela Merkel ställt sig bakom Jean-Claude Juncker.

Brittiske premiärministern David Cameron har lovat kräva en omröstning, även om det ser ut som om han inte kommer att få ihop en blockerande minoritet.

Alternativen till ett beslut att nominera Jean-Claude Juncker är att skjuta på beslutet eller att nominera någon annan. Dessa möjligheter uteslöts dock inte helt av andra EU-källor.

Diplomatkällan sade att inga andra toppjobb inom EU kommer att förhandlas samtidigt i någon sorts paketlösning.

Andra viktiga jobb är att senare i år ersätta Herman Van Rompuy och EU:s utrikeschef Catherine Ashton.

Toppmötet hålls som vanligt torsdag-fredag, men inleds på torsdagseftermiddagen med en minnesceremoni över första världskriget i Ypern. Förhoppningen är att undvika ett brittisk-tyskt gräl där.

Diplomatkällan avfärdade att David Cameron skulle ha möjlighet att dra i en sorts nödbroms för EU-beslut - den så kallade Luxemburgkompromissen från 1960-talet - som ger ett EU-land rätt att stoppa "beslut av stort nationellt intresse".Luxemburgkompromissen existerar inte för EU:s toppmöten, sade källan.

Socialistiska ledare för EU-länder har drivit på för en paketlösning kring toppjobben. Beslutet om vem som ska bli EU:s nye utrikeschef, den höga representanten, måste fattas inom kort och före övriga kommissionärskandidater nomineras eftersom personen också ingår i kommissionen.

Italiens socialdemokratiske premiärminister Matteo Renzi förespråkar sin utrikesminister Federica Mogherini. En av de tidigare favoriterna, den polske utrikesministern Radoslaw Sikorski, har skadats av en avlyssningsskandal. Han har länge förespråkat en hård linje mot Ryssland.

En annan potentiell stridsfråga på toppmötet är socialistledarnas framstöt för att mjuka upp stabilitetspaktens budgetregler.

Men diplomatkällan underströk att det inte handlar om att ändra pakten utan hur befintliga budgetregler ska tolkas lite mer flexibelt.

Toppmötet diskuterar även situationen i Ukraina i närvaro av landets president Petro Porosjenko. Något beslut om ekonomiska sanktioner mot Ryssland väntas inte.

EU:s stats- och regeringschefer ska också underteckna associationsavtal med Georgien och Moldavien, och den andra, ekonomiska hälften av ett associationsavtal med Ukraina.

I utkastet till toppmötets slutsatser, som Nyhetsbyrån Direkt har tagit del av, gav stats- och regeringscheferna sitt stöd till att Litauen går med i euron från januari nästa år.Med tanke på många EU-länders höga statsskuld förespråkade slutsatserna fortsatt tillväxtvänlig och nationellt anpassad budgetkonsolidering.

Återhämtningen är fortfarande bräcklig och ojämn. EU:s tillväxtpotential måste höjas liksom EU:s förmåga att skapa jobb, löd utkastet.

På "att-göra"-listan står att EU bör minska skattekilar för arbete, reformera produkt- och tjänstemarknaderna och offentlig förvaltning, samt att förbättra näringslivs- och forskningsklimatet. EU bör även öka företagens tillgång till finansiering, förbättra nätverksindustrierna, samt reformera utbildningssystemen.

Toppmötet ställde sig "i stort" bakom de landspecifika rekommendationerna som kommissionen har utfärdat till varje EU-land. För svensk del pekade kommissionen på behov av att minska hushållens skuldsättning, åtgärda obalanserna på bostadsmarknaden och underlätta ungas och invandrares inträde på arbetsmarknaden.

På energi- och klimatområdet upprepade utkastet till slutsatser att EU-toppmötet i oktober ska fatta beslut om klimatmålen för 2030. Kommissionen uppmanas att i juli föreslå hur en revidering av direktivet för energieffektivisering kan bidra.

Slutsatserna vill också att energisäkerheten förbättras på kort sikt inför vintern 2014-2015 med en förstärkning av nödplaner, naturgaslagring och reverserade gasflöden. EU ska också söka stöd från internationella partners, som USA, för att minska risken för leveransstörningar.

Toppmötet ska även ge kommissionen i uppdrag till oktobertoppmötet att analysera den långsiktiga energistrategin, som ökad inhemsk produktion och ytterligare integrering av EU-marknaden.