Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt det långfristiga betyget för sex tyska banker med ett steg och upprepar betyget för en bank. Därutöver pågår översynen av Deutsche Bank fortfarande. Två av bankerna har negativa utsikter medan resten av betygen anses stabila.

Det framgår av ett pressmeddelande från den 6 juni.

Bland sänkningarna återfinns Commerzbank, till A3, med negativa utsikter, och Eurohypo, som ska avveckla sin verksamhet, sänktes till Baa2. DZ Bank sänktes till A1, LBBW till A2, Helaba till A2 och Nord L/B till A3.

"Den pågående betygsöversynen av Deutsche Bank kommer att slutföras tillsammans med översynen av andra globala banker med stora kapitalmarknadsverksamheter", skriver Moody's.

Även Österrikes tre största banker fick på onsdagen betygen sänkta. Raiffeisen Bank International och Unicredit Bank Austria sänktes med sett steg, till A2 och A3, medan Erste Group Bank sänktes två steg, till A3.

Från EU:s håll meddelas att kommissionen föreslagit en lagstiftning för hantering av krisande banker med en stor verktygslåda för omstrukturering och vid behov avveckling av banker.

Bland åtgärderna finns att långivare till bankerna kan få ta förluster (bail-in) eller se sina fordringar omvandlade till aktier.

"Det är banker som ska betala för att rädda banker. Vi måste bryta kopplingen mellan bankkriser och skattebetalarna", sade kommissionären för inre marknaden Michel Barnier vid en pressonferns.

"Vi vill inte att regeringarna ska stå med ryggen mot väggen och vara tvingade att rädda banker med offentliga medel", fortsatte han.

Förslaget avser inte att åtgärda dagens bankkris och åtgärderna kommer att fasas in till 2018.

Verktygslådan innehåller åtgärder i tre faser: förebyggande åtgärder, tidiga ingripanden och åtgärder för omstrukturering och avveckling.

I ett förebyggande skede ska banker utarbeta räddningsplaner med åtgärder om den finansiella situationen förvärras. Tillsynsmyndigheter måste också ta fram avvecklingsplaner för lägen då de inte längre är livskraftiga. Bankkoncerner ska upprätta interna stödavtal.

Som tidiga ingrepp föreslog kommissionen att tillsynsmyndigheten ska kunna kräva att planerade räddningsåtgärder startas om kapitalkraven inte uppfylls, att en handlingsplan med tidtabell tas fram och att en bolagsstämma sammankallas.

Vidare kan myndigheten sparka bankledningen och tillsätta en särskild förvaltare under en begränsad tid för att återställa bankens finansiella situation.

När en bank hotas av konkurs och inga alternativ finns ska tillsynsmyndigheten avgöra om banken är systemviktig så att allmänhetens intresse hotas. Icke systemviktiga banker ska avvecklas av myndigheten.

Myndigheten har också rätt att sälja hela eller delar av den konkurshotade bankens verksamhet. Bankens sunda och viktiga funktioner kan avskiljas till en ny brobank, som sedan säljs medan de kvarvarande osunda delarna läggs ned.

Problemtillgångar kan flyttas till en statlig dålig bank. För att förhindra att detta blir en form av statligt stöd får det bara användas i kombination med en brobank, försäljning av verksamhet eller nedskrivningar.

En bail-in innebär att banken rekapitaliseras genom att aktieägarnas innehav urvattnas eller går förlorat, och att fordringsägare skriver ned sina fordringar eller omvandlar dem till aktier. Fordringsägarna drabbas i en bestämd ordning, där underordnade långivare får ta förluster före prioriterade.

Vissa fordringsägare undantas dock helt från förluster. Dit hör bankkundernas depositioner, papper kortare än en månad, skatter, pensioner och driftskostnader som elektricitet och uppvärmning, så att banken kan drivas vidare för att upprätthålla viktiga tjänster.

Detta ger tillsynmyndigheten tid för omstrukturering och nedläggning.

Kommissionen föreslog också bildandet av nationella avvecklingsfonder som genom bidrag från bankerna ska byggas upp på tio år till att motsvara 1 procent av täckta insättningar. Resurserna ska användas till att stödja omstruktureringar och avvecklingar, men inte för att rädda en bank.