Det är i princip omöjligt att få tag på en hyresrätt eller studentlägenhet i stora delar av Sverige, framför allt i storstäderna. Det byggs för få nya bostäder i förhållande till den ökade befolkningsmängden.

Bostadsbristen riskerar dessutom att förvärras nu när 90-talisterna, den största ungdomskullen sedan 40-talisterna, ska flytta hemifrån.

Alternativet är att köpa en bostad. Men utan tillräckligt mycket pengar till kontantinsats eller hjälp från föräldrar eller andra anhöriga blir det svårt.  

"Det har byggts alldeles för lite bostäder sedan i mitten av 90-talet. Det medför att allt fler söker sig till den privata bostadsmarknaden. Men det är få unga som har möjlighet att köpa då konkurrensen om de små bostäderna är stor och prisökningarna de senaste åren varit betydande", säger Sofia Linder, analysansvarig på Mäklarsamfundet, till Placera.

Där utbudet finns saknas oftast efterfrågan. Orter med lediga hyresrätter saknar ofta arbetstillfällen och lärosäten och vice versa.

Den dåligt fungerande bostadsmarknaden är ett stort tillväxthinder för Sverige, hävdar Mäklarsamfundet. Unga behöver kunna flytta till jobb och studier.

Situationen på bostadsmarknaden har framför allt lett till kraftiga prisökningar på ettor. En genomsnittlig etta i Sverige kostar cirka 1,2 miljoner kronor och kravet på 15 procent kontantinsats (bolånetaket) hamnar således på 177 000 kronor.

För att nå den summan krävs exempelvis ett sparande på 600 kronor i månaden i 20 år till 2 procents ränta.  Den enda lösningen till ett eget boende blir för många därför att ta ett blancolån.

Bolånetaket än av de faktorer som påverkar unga på bostadsmarknaden mest negativt just nu eftersom det ofta leder till ett dyrt blancolån. De ungas skuldsättning har idag ökat till följd av införandet av bolånetaket.

"Det är viktigt att se över bolånetaket som idag har flyttat fokus vid kreditgivning, från individens betalningsförmåga till kontantinsatsen. Vi vill inte leda in unga i en osund skuldsättning. Men när regler utformas för att begränsa hushållens skuldsättning måste man också beakta att de unga ofta saknar valmöjligheter på bostadsmarknaden" säger Sofia Linder.

Av statistik från Mäklarsamfundet framgår det att ekonomisk hjälp från familj, släkt eller vänner, annars är det vanligaste sättet att finansiera kravet på kontantinsatsen, medan blancolån hamnar på andra plats.  

Särskilt unga hushåll med låga inkomster och litet sparkapital löper störst risk att drabbas om bostadspriserna faller, om bolåneräntorna ökar kraftigt eller om de drabbas av inkomstbortfall.

Sveriges 28 kommuner med högst snittpris och kontantinsats på ett rum och kök, våren 2013: 

Källa: Mäklarsamfundet