Huvudantagandet i USA är att politikerna tar sitt förnuft till fånga och lyckas träffa en överenskommelse om att minska landets skuldsättning. Därmed skulle USA:s ekonomi slippa rasa utför det "fiskala stupet" vid årsskiftet. Alternativet vore en ekonomisk mardröm som riskerar att få hela världsekonomin ur spår. Det framgår av intervjuer med USA-analytiker som Nyhetsbyrån Direkt har gjort.

Det som kan stoppa det fiskala stupet från att träda i kraft är att en politisk överenskommelse mellan republikaner och demokrater.  John Ryding, USA-ekonom på RDQ Economics, tror inte det finns några förutsättningar för sådana framsteg förrän efter att det amerikanska valet är avklarat.

"I vår prognos bedömer vi att det kommer att bli en uppgörelse - med valet ur vägen kommer det att finnas incitament. Men det finns inte så mycket tid mellan valet och årsskiftet", konstaterar han.

John Ryding påpekar att president Barack Obama har sagt att han inte kommer att gå med på en uppgörelse liknande den 2010 och om ingen överenskommelse nås återställs skatterna till de nivåer som gällde före dess.

"Men vi tror på någon form av upprepning av 2010, den enklaste formen för en uppgörelse är ett ettårigt avtal där man säger nu fortsätter vi med en skattereform", säger han.

John Ryding anser att den minsta gemensamma nämnaren för en uppgörelse måste vara det amerikanska folkets intresse, men att deras intresse bara kan sättas först efter valet, då partiernas valkampanjer är avslutade.

"En skattereform kan inte nås över en natt så låt oss därför förlänga den nuvarande politiken och säga att nu jobbar vi vidare med en riktig skattereform. Det är min förhoppning", säger John Ryding.

Michael Brown, USA-ekonom på Wells Fargo Securities, räknar med att det blir en uppgörelse över partigränserna någon gång i december - "i elfte timmen" kommer politikerna besluta sig för att "sparka burken framför sig" (kick the can) ytterligare genom att förlänga den nuvarande politiken i tre till sex månader.

"Men en effekt av detta kommer att bli långsammare tillväxt under andra halvåret i år på grund av osäkerheten fram till en kompromiss. Sedan kommer osäkerheten att komma tillbaka igen nästa vår när man undrar om det blir en ny förlängning", säger Michael Brown och tillägger att hushåll och företag inte kommer att vilja investera så länge de inte vet hur skatterna kommer att se ut.

Enligt Wells Fargos huvudscenario kommer vissa skatter att höjas och en del nedskärningar att göras, men inte fullt ut. Om detta blir fallet spår de att USA:s ekonomi växer i genomsnitt med 1,6 procent under andra halvåret i år, med 1,2 procent första kvartalet 2013, för att därefter öka mer under andra kvartalet nästa år då någon form av mer långsiktig lösning formats.

"Just nu är vi rätt säkra på att det blir någon form av kompromiss", säger Michael Brown.

Skulle politikerna misslyckas förutspår Wells Fargo en recession i USA nästa år. Den "massiva osäkerheten" som skulle följa på en genomklappning skulle bidra till att ekonomin krymper under första kvartalet. Under andra kvartalet skulle lageruppbyggnad möjligtvis kunna leda till en lite uppgång, men under tredje och fjärde kvartalet skulle den amerikanska ekonomin vara i teknisk recession.

"Om det inte blir någon kompromiss innebär det en väsentlig nedåtrisk för allas utsikter och en rätt betydande chock för de globala tillväxtperspektiven. Nyckelfaktorn här är att du får en negativ tillväxtmiljö 2013 om dessa frågor inte adresseras", säger Michael Brown.

Enligt honom är den minsta gemensamma nämnaren att båda partierna erkänner att utgifterna för Medicare och socialförsäkringarna (entitlement program spending) bidrar enormt mycket till att öka budgetunderskottet.

"Vid någon tidpunkt måste en diskussion inledas om hur vi antingen reparerar dessa program och gör dem med långsiktigt hållbara, eller hur vi helt och hållet reformerar dem. Båda partierna förstår att åtminstone på utgiftssidan så finns det vissa saker som måste omarbetas", säger Michael Brown och tillägger att det är upp till det amerikanska folket i november att bestämma hur detta ska göras.

John Ryding, RDQ Economics, tycker inte att det räcker att sparka burken framför sig i tre-sex månader, eftersom det inte skulle åstadkomma mer än att köpa sig tid.

"När du inte vet hur skattesatserna kommer att se ut om tre månader, exempelvis om skatten på aktieutdelningar kommer att trefaldigas, då tynger detta på den reala ekonomin, då tar du inga viktiga beslut. Det är helt omöjligt för någon att planera någonting under sådana förutsättningar", säger John Ryding.

Hans framtidssyn vid ett misslyckande att nå en politisk kompromiss för att undvika det fiskala stupet är också mörk.

"I så fall är det rätt svårt att föreställa sig att USA ska kunna undvika en recession nästa år. Och när Europa samtidigt är i recession och Asien har mattats av, så ser det inte så bra ut för den globala ekonomin. Du kommer att få mer penningpolitik, men det kommer inte att förändra något", enligt John Ryding.

Hans bedömning är att den amerikanska ekonomin då står och stampar eller visar marginellt negativ tillväxt för helåret.

"Men om de löser det ser vi en tillväxt i USA på 3 procent nästa år", säger han.

Citigroups analytiker Nathan Sheets, Robert DiClemente och Peter D'Antonio skriver i en analys att kontrasten mellan att "falla ner i stupet" och en uppgörelse över partigränserna, "grand bargain", är häpnadsväckande.

"Även om budgetunderskotten minskar i båda fallen, tyder våra beräkningar på att arbetslösheten om tre år fortfarande skulle vara 8 procent vid en recession som förorsakats av stupet jämfört med en arbetslöshetsnivå nära 6 procent med en stor budgetöverenskommelse", skriver de.

De gör också bedömningen att det inte bara skulle vara USA:s ekonomi som hotas om det fiskala stupet blir verklighet, utan även den globala ekonomin riskerar att drabbas med varierande kraft i olika regioner.

"Givet de politiska utmaningarna i Europa så skulle ett stort felsteg i USA kunna föra den globala ekonomin närmare en punkt då marknaderna helt förlorar förtroendet för politikernas förmåga att hantera sina ekonomier", enligt Citigroups ekonomer.

Vad som framförallt bekymrar ekonomerna är att tidigare åtstramningar gjorts i stabiliserande syfte för att kyla av ekonomin, medan de nu hotande automatiska åtstramningarna skulle förstärka rådande svagheter och sårbarheter, både i USA och i världsekonomin mer generellt.

Sannolika spridningseffekter globalt är att börser och kreditmarknader världen över faller, att en svagare USA-ekonomi dämpar den globala handeln och att det redan sköra förtroendet hos konsumenter, företag och investerare får sig en ytterligare törn.

"Men hur illa detta värsta scenario än är så skulle det hotande slaget om skuldtaket kunna orsaka betydligt mer skada. Det är inte svårt att föreställa sig hur samma akuta politiska kaos i Washington även skulle kunna leda till ett misslyckande att höja skuldtaket", enligt Citigroups ekonomer som tillägger att ett sådant scenario skulle vara farligt turbulent och leda till ett väldigt kraftigt efterfrågefall inom veckor.

"Men det är liten sannolikhet, om ens någon, att politikerna faktiskt kommer att tillåta ett fullt stup/skuldtaksfiasko att inträffa. Icke desto mindre är det mer än bara knorr från båda politiska partier för att låta stup-scenariot utveckla sig 'tillfälligt' med antagandet att den nya kongressen och administrationen kan upphäva eller omarbeta politiken relativt snabbt", skriver Citigroup-ekonomerna och tillägger att detta skulle sannolikt leda till ett stressigt årsskifte och utgöra hot mot den finansiella stabiliteten eftersom investerarna inte skulle kunna vara säkra på en lösning i tid.