Den tvist som uppstod

mellan Riksgälden och Carnegies förra ägare D Carnegie & Co gällde värderingen av investmentbanken. Enligt Riksgälden täckte värdet inte ens statens nödlån på 2,4 miljarder kronor. Detta medan D. Carnegie har hävdat att övervärdet var drygt fem miljarder kronor och att man därför har rätt till dessa pengar.

Prövningsnämnden valde

en mittlinje som ändå klart hörde hemma på Riksgäldens spelhalva. Nämnden fastställer värdet på Carnegies verksamhet till 2,63 miljarder kronor.

Därmed får bolaget

övervärdet på 230 miljoner kronor. Klart mindre än vad bolaget med dess 11 000 aktieägare hoppats på. Särskilt som bolaget också döms att betala Riksgäldens samtliga kostnader i ärendet.

Aktiespararnas vd

Günther Mårder är mycket kritisk till nämndens beslut.

"Prövningsnämndens

dom i Carnegie-fallet blottar brister i vårt rättssystem. Grundlagen som säger att man ska få full ersättning gäller ej", skriver han på Twitter. "Som aktieägare måste man kunna kräva att inte vara rättslös".

Det var den 10 november

2008 som staten tog över alla aktier i  Carnegie Investmentbank och Max Matthiesen, D. Carnegies två dotterbolag. Aktien avnoterades från börsen i december 2008.

Sedan dess har bolaget

inte haft någon verksamhet utan har bedrivit juridiska processer. Aktien handlas numera via Mangold Fondkommission. Styrelsen i D.Carnegie meddelar att aktien dock har handelsstoppats tills dess att man kan meddela följderna av Prövningsnämndens beslut.

Aktieägarna i D. Carnegie

är enligt bolaget själva främst småsparare, men även ett hundratal större ägare, så som några av AP-fonderna. Tjänstepensionsförvaltaren Alecta har en stor fordran på D. Carnegie.