Riksbanken räknar i sin senaste prognos med att styrräntan, som idag ligger på 1,75 procent, kommer att höjas till 2,50 procent vid årsskiftet och att den under de kommande åren kommer att höjas ytterligare till drygt 3,50 procent.

Det är egentligen en ganska försiktig ränteprognos, i alla fall sett till historiska räntenivåer, men frågetecknen blir ändå allt fler huruvida ens detta kommer att kunna genomföras.

Vi har tidigare bedömt på placera.nu att Riksbanken ska tvingas föra en ännu stramare räntepolitik och att styrräntan därmed skulle landa på 2,75 procent lagom till julen. Det tror vi inte längre.

Ett starkt bidragande skäl till detta är den senaste tidens statistikskörd men också att arbetet med denna artikelserie har fått oss att omvärdera vår syn på hur hårt räntehöjningarna biter på svensk ekonomi i allmänhet och hushållens ekonomi i synnerhet.

Det kanske tydligaste exemplet är att bostadspriserna redan visar tecken på att vika ner, trots fantastisk tillväxt och en stark arbetsmarknad. Swedbanks boindex har sjunkit kraftigt och indikerar därmed att hushållens inkomstmarginaler fortsätter att krympa.

En faktor som spelar stor roll för detta är att flertalet hushåll har rörliga bostadslån och därmed drabbas direkt när Riksbanken rör räntan. Det är givetvis positivt när räntan faller men något som blir allt tyngre att bära i takt med Riksbankens räntehöjningar. Faktum är att hushållens marginaler vid husköp på lite drygt ett år har sjunkit från 60 till 10 procent.

Vi är själva förvånade att effekten är så markant men med löneökningar som i snitt ligger kring låga 2 procent per år samtidigt som den genomsnittliga skuldsättningsgraden, skulder i förhållande till inkomster, ligger en bit över 150 procent så är det kanske förståeligt att räntehöjningarna biter mer än man tidigare trott.

Att bankerna samtidigt höjt sina räntemarginaler bidrar dessutom till att hushållen mött betydligt kraftigare räntehöjningar än bara de som Riksbanken levererat.

En avsvalnande bostadsmarknad betyder försiktigare hushåll. Detta syns redan i statistiken för detaljhandeln. Både Konjunkturinstitutet och Handelns utredningsinstitut har konstaterat att hushållens konsumtion utvecklades oväntat svagt under årets första månader, även om april månad visade lite starkare siffror.

På fredagen kom statistik som visade att kläd- och skohandeln är pressad och på Ica-koncernen vittnar man om en tydligt ökad prismedvetenhet hos kunderna. Där känner man sig tvingad att sänka priserna i takt med att hushållen känner av andra ökade kostnader, så som stigande bolåneräntor.

Hushållens försvagade köpkraft är tillsammans med låg underliggande inflation (KPI exklusive effekten av räntehöjningar) de främsta inhemska förklaringarna till att vi nu räknar med att Riksbanken kommer att gå försiktigare fram.

Vi bedömer att räntan ligger på 2,25 procent vid årsskiftet. Den prognosen bygger dock på förutsättningen att Riksbanken inser att hushållens räntekänslighet är större än man anat.

Till detta tillkommer dessutom allt svagare internationella konjunktursignaler. Och även om ECB vid gårdagens presskonferens indikerade kommande räntehöjningar så lär de gå fram försiktigt och därmed begränsa Riksbankens manöverutrymme.

Marknaden räknar med att ECB:s styrränta kommer att hålla sig under 2 procent även under 2012 samtidigt som den amerikanska centralbanken väntas ligga kvar med närmast nollränta. Det är svårt att se hur Sverige ska kunna ha betydligt högre räntor än viktiga konkurrenter, inte minst för att det sannolikt skulle betyda en rejäl kronförstärkning.

Det finns också skäl att ifrågasätta bilden av var den "normala" räntan kan tänkas ligga. Nu räknar flera bedömare med att en mer normal nivå på riksbanksräntan ligger kring 4,25-4,50 procent i genomsnitt. Vi tror att den ligger betydligt lägre än så under de kommande åren. För det är inte bara svenska hushåll som har blivit beroende av låga räntor utan numera gäller det även stora delar av västvärlden. Och då inte bara hushållen utan även högt skuldsatta nationer.

Detta var den sjunde och avslutande artikeln i vår serie Räntefällan av Pekka Kääntä och Frida Andersson. De övriga artiklarna hittar du här.