Av de börsnoterade större välfärdsbolagen - Academedia, Attendo, Capio och Humana - är Attendo och Humana "överlönsamma", med den modell företagsekonomen Joachim Landström utvecklat åt Välfärdsutredningen.

Det framgår av beräkningar i en av de rapporter forskaren har skrivit och som Nyhetsbyrån Direkt har tagit del av.

Avkastningen på investerat kapital (rörelsetillgångar minus rörelseskulder) jämförs där med den så kallade "kapitalersättningsnivån", som ligger på olika nivåer för olika välfärdssektorer och utgörs av en viktad kapitalkostnad som utredaren har räknat fram (alltså inte den av bolagen själva uppgivna kapitalkostnaden).

Academedia och Capio är "överlönsamma" enbart om hänsyn tas till stora goodwillposter som utredaren antar behöver skrivas ned i händelse av en reglering, medan Attendo och Humana är överlönsamma även utan goodwillnedskrivningshänsyn.

Den eventuella goodwillnedskrivningen som skulle bli följden av en vinstreglering spås vidare kunna leda till stora nyemissionsbehov för Attendo och Humana, samt flera onoterade bolag.

"En reglering så som utreds skulle därför troligen ha mycket betydande konsekvenser för flera koncerner idag verksamma inom välfärdssektorn. Eventuellt behövs någon form av övergångsregler, soft adaption, så att dessa företag hinner anpassa sina balansräkningar för att inte drivas i likvidation", heter det i rapporten.

Investorägda Aleris gjorde en rörelseförlust under beräkningsåret 2015, och är därmed enligt Joachim Landströms beräkningar underlönsamt oavsett vilken modell som används, med eller utan goodwillnedskrivningar.

Förslaget om vinstregleringar i välfärdssektorn som SVT Aktuellt hänvisade till på tisdagen begränsar sig till att reglera rörelseresultatet, och innehåller inga förslag till utdelningsbegränsningar.

Det skriver Landström i ett mail till Nyhetsbyrån Direkt på onsdagen.

I en av forskaren bifogad analys, daterad 3 maj i år, behandlas fyra olika vinstregleringsmodeller, varav utdelningsbegränsning finns i två. Dessa ratas dock av utredaren på grund av flera allvarliga samhällsekonomiska problem som i så fall skulle uppstå.

"Mitt förslag begränsar sig till att reglera rörelseresultatet med hjälp av något som jag kallar kapitalersättningsnivån", skriver Joachim Landström i sitt mail, och förklarar hur han definierar detta begrepp:

"Kapitalersättningsnivån består av tre komponenter: Den genomsnittliga kapitalkostnaden, schablonersättning för värdeskapande investeringar och schablonersättning för mätfelet från konservativ redovisning".

Välfärdsutredningen ska enligt Joachim Landström inte ha varit intresserad av att ta hänsyn till värdeskapande investeringar och mätfel. Därför begränsar sig forskaren, i en empirisk uppföljning till majrapporten, till att utreda vad välfärdsbolagens genomsnittliga kapitalkostnad (wacc) ligger på.

Om rörelsemarginalen hamnar högre än så betecknas det i rapporten som överlönsamhet, något som skulle kunna fonderas à la periodiseringsfonder och lösas upp vid efterföljande räkenskapsår genom återföring till verksamheten. Sker så inte kan pengarna hamna i exempelvis Allmänna arvsfonden, resonerar Joachim Landqvist.

"Enligt den andra rapporten (där wacc för olika välfärdsbranscher studeras) uppgår den realt till 8 procent", skriver Joachim Landström i mailet om den siffra Aktuellt återgav på tisdagen.

I den empiriska studie räknas så ut att välfärdsföretag sammantaget har en kraftig "överlönsamhet" (lönsamhet utöver wacc:en), och att de är verksamma på en "kvasimarknad" eftersom staten fastställer priset och det enda sättet att konkurrera och skapa överlönsamhet därmed är att hålla nere kostnaderna.

"Detta innebär att företagen verksamma inom dessa branscher håller nere sina kostnader för att uppnå medianavkastningen på 47 procent trots att den kraftigt överstiger avkastningskravet för denna investerings riskklass. Alltså uppnås överlönsamheten genom låga kostnader", heter det i den empiriska rapporten.

I majrapporten, som alltså utreder vilken vinstregleringsmodell som är lämplig, betecknas de företagare som kräver rörelseövervinster för att fortsatt driva verksamheten som oseriösa. Dessa kommer enligt rapporten vid en reglering att drivas bort, och:

"Kvar blir endast seriösa företagare och stora summor kommer återföras välfärdsföretagen."

I vilken mån Joachim Landströms utredning resulterar i ett skarpt förslag är dock ännu oklart, och kommer att visa sig när Välfärdsutredningen presenterar sitt förslag den 1 november.

Enligt vad Johan Höök, huvudsekreterare i utredningen, säger till Nyhetsbyrån Direkt är Joachim Landström den enda som anlitats externt för att utreda vinstreglering, men hans förslag är än så länge att betrakta som ett diskussionsunderlag att användas av utredarna.

"Sedan tittar vi internt, men det är inget som är allmän handling", säger han.

På frågan om varför det är begränsning av resultat och inte utdelning som diskuteras säger Johan Höök att ett bolag som går med vinst kan låta bli att dela ut pengarna men ändå motverka att skattepengarna kommer patienter/elever/brukare till del:

"Man kan tänka sig att bolaget gör en stor vinst och inte delar ut den, utan lägger pengarna på banken, och sedan säljer företaget för stora pengar. Då har ju pengarna inte använts i verksamheten."

Vinstutredningens uppdrag är att pengarna i huvudsak återgår till verksamheten, säger han också.