Nyfödda barn är svåra att släppa med blicken. Är man själv förälder går mesta tiden åt till att titta och titta. Samtidigt går hjärnan på högvarv, och den är inriktad på framtiden. Hur ska detta lilla knyte skyddas och rustas? Aspekterna är många, men här håller vi oss till de rent praktiska - pengarna.

Barn kostar inte så mycket i början, även om du säkert tycker att barnvagnen, skötbordet och allt det andra var dyrt.  De pengarna hinner de flesta skrapa ihop under väntetiden. När barnet väl är fött är en rejäl barnförsäkring en av de första sakerna att tänka på. Det finns många att välja på, och att göra en marknadsanalys samtidigt som man ammar känns jobbigt. Här är en genväg: gå in på www.konsumenternasforsakringsbyra.se, och gör en snabb jämförelse. Välj ett bolag som ger hög ersättning vid hög invaliditet. Anledningen är att detta ska ses som en katastrofförsäkring. Den behövs om det händer något mycket allvarligt, så att ditt barn i framtiden inte kan försörja sig själv. Försäkringarna är ganska dyra, mellan 1 300 och 1 500 kr om året, det vill säga omkring 10 procent av barnbidraget. Betala, se glad ut, och hoppas att du aldrig behöver få valuta för pengarna.

Småbarnstiden kostar mest i form av dagisavgifter och dyrare boende. Många föräldrar funderar ändå på att starta sparkonto till barnen. Ingen dum tanke, men spara inte mer än familjen som helhet har råd med. Din uppgift som förälder är inte att förse barnet med en fet plånbok. Det är att driva upp din telning så att hon hel, ren och vid gott mod kan möta världen och tjäna egna pengar. Du ska inte ge henne en fisk, utan ett nät och lära henne fiska.

Har du det gott ställt kan du så klart öppna ett aktiefondkonto i barnets namn och placera aktivt som du gör till dig själv. Det är ju inget fel att låta pengarna växa.  Är läget kärvare, öppna en korträntefond i ditt eget namn och avsätt en del av barnbidraget. Använd sedan pengarna till barnets räkning. Då har du alltid pengar till första cykeln, fotbollsdräkten och heldagen på Kolmården. Senare behövs också pengar till mobiltelefon, språkresa och moppe. Kontot kan också användas om far- och morföräldrar vill sätta in sparpengar, men räkna inte med det. Statistiken (SkandiaBankens) visar att den äldre generationen hellre lever loppan själva eller köper prylar till barnen än sparar för framtiden.

I tioårsåldern brukar det bli aktuellt med veckopeng, senare månadspeng. Ge henne det och låt henne sköta pengarna själv. Visst kommer du att baxna när 12-åringen kommer hem från sin första egna inköpsrunda med: En tom Coca-cola-flaska, en billig ögonskugga i akvamarin och fem par stringtrosor, samtliga prydda med strass. Härda ut. Det är nu hon lär sig att pengar tar slut, och att en del inköp kommer man att ångra. Men lärdomen förutsätter att du inte ger henne mer pengar den här månaden.

Visst är det svårt att tro det nu, när din nyfödda fridsamt vilar i ditt armveck. Men på nolltid kommer hon att ha förvandlats till tonåring. I den åldern finns ingen botten. Hon vill ha och göra allt: Åka jorden runt (fast utan dig), köpa den där Dolce Gabana-väskan för 2 000 kr, ha en ny mobil med inbyggd videokamera, mp3-spelare och läcker design, platt-tv på rummet... det finns ingen hejd. Ge henne studiebidraget att hushålla med och låt henne sukta medan du köper läckra kläder till dig själv. Hon kan också vara hemma och passa hunden medan du och din man tar en långhelg i Paris. Då lär hon sig att en bra, egen inkomst är något att sträva efter.

Snart fyller hon 18. Se då för guds skull till att hon INTE har ett eget välfyllt sparkonto. Om du har sparat i hennes namn, bör kontot ha försetts med gåvobrev som låser pengarna ytterligare en tid. Annars är risken att pengarna snart är puts väck, nu när hon är myndig och kan bestämma över dem. Men det är ju ändå du som har samlat dem, med ditt arbete. Har du sparat på ditt eget konto, är du fri att ge henne en summa nu och då, när hon väl har gått ut gymnasiet, flyttat hemifrån och går på universitetet.

Men glöm inte att betala den där barnförsäkringen tills hon är 25. Hon kommer aldrig att prioritera den. Inte gullgossen heller, om det nu är en sån som vilar på din arm.