"Om den (skuldutvecklingen) inte mattas av tror jag att det finns en risk för att finansiella obalanser uppkommer, om inte inom så bortom prognoshorisonten."

Han framhöll att svenskarnas skuldberg har spelat roll för Ingves ställningstagande att höja räntan.

Ingves sade också att Finansinspektionens nyligen införda nya lånetak är ett steg i rätt riktning.

Det är för tidigt att diskutera eventuella amorteringskrav som metod för att dämpa ökningen i bostadspriser och hushållens upplåning, men det kan vara en fråga som kan bli värd att diskutera längre fram.

Stefan Ingves konstaterade att det lånetak som Finansinspektionen beslutat om nyligen har trätt i kraft, därför finns det skäl att avvakta vilken effekt det kan få.

Men om bopriserna och hushållens upplåning ändå skulle fortsätta att stiga i en ohållbar takt så är amorteringskrav "en möjlig åtgärd som det finns möjlighet att resonera om längre fram", sade Riksbankschefen.

Ingves talade också om läget för de europeiska bankerna. Europa kommer sannolikt inte att få se en bankkris som liknar Lehman-kranschen i Europa. Bankerna har jobbat igenom sina dåliga lån, arbetet är inte över men "men jag ser inte att systemet skulle stanna", sade Ingves.

Han sade vidare att den europeiska centralbanken har försett det europeiska banksystemet, och det kommer den sannolikt att fortsätta med om problemen skulle förstärkas.

"Skulle det ändå inträffa (en bankkris) så skulle det sannolikt ske i länder som ligger långt ifrån oss", sade Stefan Ingves.

Han tror inte heller någon större risk för att statsskuldproblemen i vissa europeiska länder kommer att eskalera utom kontroll.

"Men de länder som har de här bekymren kommer att få leva med dem under en mycket lång tid", sade Stefan Ingves, och jämförde med Sveriges erfarenheter efter 1990-talskrisen.

Han bedömer inte att statsskuldsproblemen i Europa utgör något påtagligt hot mot Riksbankens tillväxtprognoser.