Varning för stora lån

Riksbanken, som sänkt räntan till rekordlåg nivå, är förvånad över att hushållen lånar så mycket och att huspriserna ökar. Riksbanken varnar för att räntehöjningarna blir kraftiga när de väl kommer.


4 november, 2009

Trots fallande BNP

och stigande arbetslöshet har ökningstakten i bankernas utlåning till hushållen åter börjat stiga och huspriserna vänt uppåt. Det är en oväntad utveckling, givet vad som sker i den reala ekonomin, och den hänger rimligen samman med att det är billigt att låna eftersom räntorna är låga. Stigande börser och stadigt växande konsumentförtroende spelar säkert också en roll.

Det konstaterade

vice Riksbankschef Lars Nyberg i protokollet från det penningpolitiska mötet den 21 oktober. Han ansåg att detta inte är ett problem på kort sikt. Men det kan bli ett problem på lite längre sikt, kanske bortom rapportens prognoshorisont. Därför måste utvecklingen följas noga.

Räntorna kommer

inte att vara låga för evigt, vilket framgår av reporäntebanan. Tvärtom, kommer ganska snabba och kraftiga räntehöjningar när konjunktursvackan går mot sitt slut. Det finns anledning för både banker och hushåll att ordentligt ta höjd för detta i sina kalkyler, sade han.

Riksbanken kommer

att klargöra om de tycker att utlåningen växer för snabbt. Att höja räntan tidigare än vad som kan motiveras av andra skäl, vilket Riksbanken gjort i andra sammanhang, är dock som han såg det inget alternativ i dagsläget. Just nu behövs en låg reporänta och den behövs under en förhållandevis lång period, sade Lars Nyberg.

Riksbankschef Stefan Ingves

påtalade att penningpolitiken är till för att påverka och styra den allmänna efterfrågan i ekonomin. Diskussionen om bostadsmarknaden gäller framtiden och eventuella problem där rör kanske till och med perioden bortom prognoshorisonten.

Reporäntebanan illustrerar

att penningpolitiken kommer att återgå till en mer normal nivå på cirka 4 procent. Det viktiga är att detta är känt redan idag.

Han påpekade att

penningpolitiken inte kan klara allt vad gäller bostadsmarknaden då tillsynen och den ekonomiska politiken också spelar en stor roll. Riksbanken, Finansinspektionen och finansdepartementet måste därför samarbeta i frågan, sade han.

Vice Riksbankschef

Karolina Ekholm konstaterade att det visserligen inte är rimligt att penningpolitiken bedrivs utifrån hur det ser ut på bostadsmarknaden, utan den ska naturligtvis bedrivas utifrån den allmänna utvecklingen när det gäller inflation och resursutnyttjande.

Men det är ändå

så som påpekas i rapportutkastet att bostadspriserna har ökat snabbare än förväntat under senare tid och att räntesänkningar, allt annat lika, kan förväntas spä på en sådan utveckling. Det är viktigt att man undviker en situation där det sker dramatiska korrigeringar av bostadspriserna eftersom det normalt sett får allvarliga konsekvenser, sade hon.

NYHETSBYRÅN DIREKT



Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån