"Den globala världsekonomin förändras. De länder som vi möter i öppen konkurrens har inte våra välfärdsambitioner. Dessa länder lägger inte in skatter och avgifter på produktion för att finansiera stora pensionssyster om välfärdslösningar. Och då blir frågan: håller vår ekvation?".

Den frågan ställer sig statsminister Fredrik Reinfeldt i en intervju i Dagens Nyheter på tisdagen. Hans svar på ekvationen är att människor själva måste försörja sig själva betydligt längre upp i åren än idag. Ett arbetsliv kan sträcka sig upp till 75 års ålder, menar statsministern.

Ett så långt arbetsliv kan betyda att det blir nödvändigt att byta karriär mitt i arbetslivet.

"Det är en väldigt viktig utgångspunkt att förstå att 30-åringar inte jobbar med samma saker som 70-åringar", säger Reinfeldt till DN, och menar att man kan behöva byta jobb när det yrke man haft som yngre blivit för tungt eller stressigt.

För att göra dessa karriärbyten möjliga vill Fredrik Reinfeldt öppna för ett studiestödssystem som möjliggör studier även efter 50 års ålder. I dagens studiesystem kan man inte få studiestöd efter 55 års ålder.

Fredrik Reinfeldt säger också i intervjun att den allmänna bilden av att det finns en pensionsålder på 65 år är ett stort problem. Han påpekar att det var längesedan Sverige införde flexibel pensionsålder, men ändå lever uppfattningen kvar hos folk att det är när man fyller 65 år som man går i pension.

Enligt Fredrik Reinfeldt kommer det snarare vara ett måste att jobba efter 65 års ålder.

"Det finns ett måste i den meningen att pensionssystem inte är trolleri. Det är en välfärdsambition som bygger på stor omfördelning och i grunden på människors eget arbete. Om människor tror att vi kan leva allt längre och korta ner vårt arbetsliv, då kommer pensionen att bli lägre. Och då är frågan, är människor beredda till det? Det tror jag i stor utsträckning att människor inte är", säger Reinfeldt.