Det senaste utspelet från Lettland är förslaget att begränsa bankernas möjligheter att kräva tillbaka mer av bostadsägare än värdet på deras bostäder, i händelse av betalningsproblem.

I och med att marknadspriserna är ned med 70 procent sedan toppen under andra kvartalet 2007 så ser man framför sig en risk att Swedbank, SEB och andra banker sitter fast med mycket luft i sina balansräkningar. Det är alldeles särskilt fallet om Lettland skulle devalvera vilket kraftigt försämrar statens och hushållens betalningsförmåga på lån i utländska valutor.

Swedbank har exempelvis lånat ut motsvarande 24 miljarder kronor till bostadsköpare i Lettland. Skulle dessa lån "marknadsvärderas" så är de endast värda 7,2 miljarder. Visserligen har Swedbank redan gjort stora reserveringar i Lettland, faktiskt större än på någon annan marknad, men i detta scenario återstår en hel del.

Men det är svårt att säga hur utspelet ska bedömas. För det första finns inget klart förslag. Premiärministern har endast bett juridiska experter utreda hur ett förslag kan se ut. Är det verkligen möjligt för ett EU-land som Lettland att införa retroaktiv lagstiftning, något som anses förkastligt i rättsstater?

För det andra hör utspelet hemma i en större politisk kontext med många bottnar. Lettland är det Baltland som har sämst utsikter. Regeringen tvingas till oerhört tuffa neddragningar för att få krislån från IMF. Samtidigt måste premiärministern hålla ihop en fempartikoalition och står inför ett valår 2010.

Hårda ord mot storbankerna är ett sätt att plocka poäng i opinionen och samtidigt sätta lite press på Anders Borg som varit väldigt kritisk till den lettiska regeringens ovilja eller oförmåga att införa en fastighetsskatt.

Helt klart är att krisen i Lettland blir prövande för alla inblandade. Arbetslösheten är raskt på väg upp mot 20 procent i och med att den expansiva byggsektorn upplöstes med bubblan. Det finns ingen given tillväxtmotor i ekonomin som kan ta över, varken i form av investeringar, konsumtion eller export. Det finns dock vissa positiva tecken när det gäller betalningsbalans och inflationstakt.

När det gäller politik är osvuret alltid säkrast men vi ser ingen riktigt fast grund för att ompröva vår positiva hållning till Swedbank efter de senaste dagarnas händelser och utspel. Men för aktien är det självfallet negativt att baltfrågan åter är i fokus.