REDAKTIONEN SVARAR: Hej Konrad. Om jag inte missminner mig vad det IT-fantomen Jonas Birgersson som hävdade att han struntade blankt i goodwill, fast orden föll lite annorlunda. Hans bolag Framfab hade växt genom en lång rad förvärv av konsultbolag som därmed dragit på sig en mycket stor goodwillpost. Varje kvartal skrevs posten av något vilket sänkte det redovisade resultatet - helt felaktigt enligt Birgersson som inte såg goodwill som en "riktig" kostnad.

Att Framfab hade fått så stor goodwill berodde på att de köpt företag för priser långt över dessas tillgångar.

Goodwill är nämligen skillnaden mellan förvärvspriset och nettotillgångarna. Om ett bolag exempelvis har 560 Mkr i eget kapital men förvärvas för 1,35 miljarder så måste skillnaden, 780 Mkr, redovisas på något vis. Detta skedde tidigare som goodwill vilken sedan skulle skrivas av på, exempelvis, 10 år.

I vårt exempel skulle resultatet belastas med 78 Mkr per år. En mycket hög siffra, alltså. Siffrorna i detta exempel avser IT-konsulten HiQ  som tjänar cirka 150 Mkr årligen. Men den som köper upp HiQ skulle endast kunna redovisa en vinst på knappt 72 Mkr (150 Mkr minus goodwill 78 Mkr per år). Betyder det att ett uppköpt HiQ verkligen bara tjänar hälften så mycket? Knappast, och detta var Birgerssons poäng.

Utvecklingen av redovisningsreglerna skulle ge honom rätt. Enligt dagens regler skrivs inte goodwill av längre.  Men håll i dig nu, för nu blir det krångligt.

Istället görs en mer ingående analys av vad övervärdet egentligen består i. Om ett uppköp skapar synergier så kan dessa motivera ett högre värde än nettotillgångarna på firman som köps upp. När SSAB köpte upp det amerikanska stålbolaget IPSCO 2007 hävdade vd Olof Faxander att kostnaderna för det nya SSAB kunde sänkas 1 miljarder kronor per år tack vare samordningen. Den synergieffekten kan anses vara evig. Då bör inte heller värdet som representerar synergierna i balansräkningen skrivas av.

Det klassas som goodwill och ligger kvar i balansräkningen så länge synergierna kommer som utlovat. Nuvärdet av en årlig besparing på 1 miljard kronor ligger runt 11-12 miljarder varför man kan se synergierna som en central del av den totala goodwillpost på 19,1 miljarder som SSAB bär i sin balansräkning. Varje år måste dock bolaget ta ställning till om de gamla kalkylerna håller. Om så inte är fallet ska goodwillposten skrivs ned, vilket slår mot resultatet.

För att krångla till allt ännu mer finns dock övervärden som till skillnad från synergier inte kan anses vara eviga. Dessa ska skrivas av löpande. Det är dock en slående stor andel av de övervärden som uppstår i företagsaffärerna som anses representera bestående vinstökningar och alltså blir till goodwill.

För att göra en lång historia kort kan man sammanfatta svaret så här:

Goodwill är numera övervärden som uppstår när ett bolag köps för mer än dess eget kapital och som representerar bestående vinster.  Några löpande goodwillkostnader finns inte längre, vilket eventuellt glädjer Jonas Birgersson. Däremot förekommer nedskrivningar av goodwill och det är definitivt inget att "skita i".

Nedskrivningar speglar att den kalkyl som gjordes när verksamheten köptes inte längre håller. Det blir intressant att se vad SSAB säger om sin goodwillpost från IPSCO-köpet som gjordes på toppen av stålkonjunkturen. I slutet av denna månad gör SSAB sitt årliga goodwilltest.