Konsensusprognosen inför Riksbankens penningpolitiska besked på tisdagsmorgonen var att styrräntan skulle höjas med 0,75 procentenheter men det spekulerades samtidigt friskt om att banken kunde komma att höja räntan ännu mer. Nu har vi facit och Riksbanken drämde till med en riktig monsterhöjning på en hel procentenhet. Det största enskilda räntehöjning som gjorts sedan vi fick en oberoende Riksbanken i inledningen av 1990-talet.

Den stora räntehöjningen kom egentligen inte som en "chock" för marknaden. Framför allt inte efter att KPIF-inflationen steg till 9,0 procent i augusti. Även om det så klart var ett något överraskande besked.

Banken flaggar dessutom för ytterligare räntehöjningar på kommande möten. Deras egen prognos indikerar en styrränta på strax över 2,5 procent under våren/sommaren 2023. Efter det ska det inte bli några ytterligare räntehöjningar - om vi ska tro Riksbanken. Därmed skulle det bara återstå höjningar på sammanlagt 0,75 procentenheter innan räntetoppen är nådd. Dessutom ska styrräntan börja sänkas redan i inledningen av 2024.

Faktiskt en blygsam ränteprognos satt i sitt rätta sammanhang. Inför det penningpolitiska beskedet var det prissatt en styrränta på 1,9 procent vid årsskiftet och lite knappt 3,5 procent vid slutet av 2023, enligt de så kallade RIBA-kontrakten. Dessutom väntas ett flertal centralbanker i vår omvärld höja räntan väsentligt mycket mer under samma period.

Att inflationen är så hög tvingar förstås Riksbanken att strama åt penningpolitiken men banken medger samtidigt att osäkerheten kring den framtida inflationsutvecklingen är mycket stor. Prognosen för KPIF-inflationen är att den landar på ett genomsnitt på 7,8 procent i år, på 5,1 procent 2023 för att under hösten 2023 börjar röra sig ner mot inflationsmålet på 2,0 procent.

KPI-inflationen där effekten av de stigande räntor räknas in, och som är de priser som de svenska hushållen möter, väntas i sin tur ligga på 8,6 procent i år och bara dämpas marginellt till 8,5 procent 2023. Så det ser ut att bli några riktigt kärva år för hushållen och inte att förvåna tvingas Riksbanken skruva ner sina tillväxtprognoser. Redan under innevarande kvartal väntas den svenska tillväxten bli negativ och tillväxten under 2023 väntas landa på -0,7 procent. En teknisk recession med andra ord även om Ingves tonar ner det till en relativt mild lågkonjunktur på den efterföljande presskonferensen.  Och det är förstås hushållen som tar den hårda smällen. Dessutom är inflationen exklusive energipriser numera högre i Sverige än i såväl USA som EMU-området.

Riksbanken väntar sig ändå inte att löntagarna ska kompensera sig i någon högre grad i de löneförhandlingar som ska ta fart inom kort. Löneökningarna under 2023 väntas stanna på 3,6 procent under 2023 efter att ha stigit med 2,8 procent 2022 (enligt konjunkturlönestatistiken). En ganska blygsam löneökningstakt givet förutsättningarna men som förstås ligger inom möjligheternas ram om nu Sverige halkar ner i en recession.

Sammantaget måste ändå sägas att Riksbanken, trots tisdagens monsterhöjning, lämnar ett penningpolitiskt besked åt det mjukare hållet. En bild som även bekräftas av att banken fortsätter med sina obligationsköp fram till årsskiftet.

Den kortsiktiga konjunktureffekten riskerar ändå att bli betydande. Som SEB:s inflations- och ränteexpert Olle Holmgren säger så är det ändå ”en jättechock för hushållen att Riksbanken höjer räntan dubbelt så mycket mot vad man sa i juni”.  Riksbanken betonar dessutom själva att hushållen är betydligt mer räntekänsliga idag än tidigare.  

Vi på Placera tycker att Riksbanken visserligen är modiga som drar till med en så stor räntehöjning redan nu. Huruvida det är klokt får framtiden utvisa. Det är trots allt en viss risk som Riksbanken tar i och med tisdagens räntebesked. Hushållen i Sverige har nog en betydligt kortsiktigare tidshorisont på räntor än vad både marknaden och Riksbanken har.   

Det kan också skönjas en viss förvirring på finansmarknaden efter Riksbankens besked. Initialt stärktes kronan kraftigt men har åter börjat tappa och handlas nu till svagare nivåer mot både dollar och euro än vad den låg på inför beskedet.