.png)
Moores lag beskriver antalet transistorer som får plats på ett chip. Och takten, utifrån antalet transistorer på en given yta, har historiskt varit en fördubbling var 24:e månad. På senare år har takten emellertid förändrats, då man börjat närma sig en fysikalisk gräns. Nu handlar det istället om att göra mer energisnåla komponenter.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 49 den 5 december.
Lagen är tänkt att appliceras på halvledarindustrin, men själva idén om att teknik är omvälvande i grunden skapar i sig en utmaning i konkurrensen mellan olika teknikaktörer. Detta är också huvudorsaken till varför superinvesteraren Warren Buffett historiskt valt att ställa sig vid sidlinjen när det gäller teknikinvesteringar. Vem är egentligen morgondagens vinnare? Det blir helt enkelt en gissningslek.
Låga inträdesbarriärer
Men under senare år har Warren Buffet valt att frångå ovan princip med investeringar i bl.a. Apple vars affärsmodell bygger på att kontinuerligt utveckla ett ekosystem som stärker bolagets inträdesbarriärer.
Men det finns tekniksektorer där möjligheterna att bygga hållbara ekosystem är svåra då industrin och samhället söker efter en gemensam standard och där någon större konsolidering av aktörer ännu inte ägt rum. Här anser vi att laddboxbolagen finns med aktörer som t.ex Garo, ABB, Charge Amps, Defa, Easee, C-tek och Zaptec. Alla vill de gräva guld och ta marknadsandelar, men kostnaden för detta är också hög med fokus på personal, marknadsföring och inte minst ett attraktivt pris ut till kund.
Och priset är just det centrala problemet för det är svårt att se att något annat utveckling än prispress när så många vill gräva guld samtidigt. Precis som hemdatorn på 1990-talet, med Moores lag, så sjönk priset kraftigt under en 10-års period och vi bedömer att så även kommer att ske med laddboxar. Vinnare kommer att vara den som slutligen konsoliderar marknaden och kan uppnå prisstabilitet genom hållbara skalfördelar.
Men detta race är inte ens halvvägs tror vi och flera aktörer kommer således att få se fallande lönsamhet i ett kortsiktigt perspektiv. Vi har redan för C-tek i BV 22-36 konstaterat detta och vi gör ungefär samma slutsats för Zaptec.
Bolaget lämnade sin Q3-rapport den 9/11 som just visade fallande bruttomarginal. Under kvartalet hamnade bruttomarginalen på 38,8 procent (44,8) och för alla tre kvartalen i år har marginalen en sjunkande trend. Det är i stor kontrast mot fjolåret då bruttomarginalen stärktes men det ser vi som temporärt p.g.a. lansering, med ökade produktionsvolymer, och konsolidering av förvärv i Schweiz. Faktum är att under perioden Q4-19 till Q1-2021 föll också bruttomarginalen.
Hög tillväxt
Visst växer Zaptec ordentligt. Omsättningen ökade i kvartalet med 76 procent till 226 MNOK, där exportandelen ökade till 70 procent (56) och detta som en funktion av ledningens utlandsexpansioner. Men kostnaden för detta är som sagt hög. Under kvartalet ökade rörelsekostnaderna med 84 procent varför rörelsemarginalen landade på blygsamma 4,2 procent (10,8) i Q3. För de första tre kvartalen i sin helhet var samma siffra 2,3 procent (7,4). Det är knappast något att imponeras över.
Att vd Anders Thingbø lämnade i februari är givetvis förståeligt med tanke på hur året hittills utvecklat sig även om han då uppgav att skälet för att gå vidare var att ägna sig åt egna investeringar. Under hans fyra år har bolaget tagit sig från en startupposition till att bli ett mognare bolag som bedriver expansion utomlands. Därmed kan den viktigaste delen av bolagsresan redan sägas vara gjord.
Värt att notera i övrigt är produktionsstörningar hos leverantören Westcontrol som Zaptec uppger påverkat omsättningen negativt med cirka 70 MNOK i år och ledningen förväntar sig inte att backloggen är avklarad förens Q1-2023. En annan nyhet är också att man arbetar för en notering på Oslobörsen, vilket kan innebära ökade kostnader i det kommande fjärde kvartalet.
Se till hela ekosystemet
I vår inledning noterade vi att byggandet av ekosystem historiskt varit viktigt för att utveckla inträdesbarriärer. Vad laddboxbolagen gör är att ta fram mjukvara som förenklar laddningsprocessen och som knyter samman till mobila applikationer och hemmets elförsörjning. Här har Zaptec presenterat mjukvarulösningar till sina laddboxar, men vi ser inte initativet som unikt då konkurrenterna över tid kan köpa upp mjukvarubolag som håller på med detta eller själva satsa mer på R&D. Att förutspå om barriärerna håller är dock spekulativt.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 49 den 5 december.
Med en värdering på ev/ebit 55x nästa år har vi svårt att lockas av aktien och det gäller även året därefter med en ev/ebit kring 20x - i båda fall justerat för dagens nettokassa om dryga 100 MNOK. Då ska man beakta att vi antar en rejäl förbättring av lönsamheten år 2024, när den globala ekonomin förväntas återhämta sig och konsumenternas vilja till investeringar ökar. Detta är dock inte skrivet i sten i och med att man likväl kan anta en fortsatt hög kostnadsökning beroende på hur konkurrensen utvecklar sig. Utan någon tydlig pricing power är prognososäkerheten stor och allt sammantaget trycker vi därför på säljknappen.
