Det fortsätter att vara stökigt på den amerikanska räntemarknaden. Under tisdagskvällen steg de långa marknadsräntorna ytterligare och den amerikanska tioårsräntan har nu stigit till 4,85 procent samtidigt som 30-årsräntan är uppe och dansar kring 5-procentsstrecket. Det bidrar både till ökade finansieringskostnader för företagen och dessutom till att räntemarknaden blir ett mer attraktivt placeringsalternativ. I alla fall för den som tror att räntorna kommer att fortsätta ligga på en hög nivå eller till och med sjunka.

Stigande räntor betyder annars att priset på obligationer faller så kortsiktigt har det varit kostsamt att sitta med långa, amerikanska obligationer.  Men givet att inflationen samtidigt sjunkit betyder ränteuppgången att realräntorna (ränta minus inflation) nu är uppe på höga nivåer vilket också lär locka en hel del investerar när ränteturbulensen förhoppningsvis lagt sig. Något som också riskerar att pressa aktiemarknaden givet att avkastningskravet för att ta risken att äga aktier, i alla fall i teorin, också ska stiga.

Att de amerikanska räntorna nu stiger kraftigt beror förstås i första hand på att centralbankstesen ”higher for longer” fått allt tydligare fäste på marknaden. Det vill säga att det både kan finnas behov av ytterligare räntehöjningar och att man på marknaden inte ska räkna med några betydande räntesänkningar under 2024. Under de senaste dagarna har flera Fed-ledamöter hamrat in detta budskap.

När dessutom tisdagskvällens JOLTS-rapport över lediga platser i amerikansk ekonomi tog ett överraskande skutt uppåt så fick ränteuppgången extra skjuts. Antalet lediga platser steg till 9,6 miljoner och den nedåtgående trenden riskerar också att vara bruten på en, historiskt sett, mycket hög nivå. Ett av de primära målen med Federal Reserves räntehöjningar har annars varit att dämpa en överhettad amerikanska arbetsmarknad och det tycks, i alla fall i dagsläget, inte lyckas med nuvarande åtstramningar. Det ser i alla fall ut att ta betydligt längre tid för räntehöjningarna att få önskvärd effekt på arbetsmarknaden och det talar för fortsatt höga räntor under längre tid.

Nu ökar spänning inför den officiella arbetsmarknadsrapport som publiceras på fredag. Väntat är att antalet sysselsatta ska stiga med 165 000 personer (187 000 i augusti) och arbetslösheten ligga på 3,7 procent. De prognoserna gjordes dock innan JOLTS-rapporten presenterades. Skulle sysselsättningen visa sig stiga snabbare än väntat och arbetslösheten sjunka mer får vi nog räkna med att räntestöket fortsätter. En lite svalare arbetsmarknadsrapport skulle i sin tur kunna dämpa ränteturbulensen rätt ordentligt.

Som lite lök på räntelaxen så avsattes dessutom republikanen Kevin McCarthy från posten som talman i representanthuset. Det är första gången i amerikanska politik som detta sker och den utlösande faktorn var några av de mer radikala republikanernas motstånd mot uppgörelsen kring den kortsiktig budgetlösning som gjordes under förra helgen. Den ska säkra finansieringen av staten under 45 dagar vilket skulle ge en respit för politikerna att komma överens om en mer långsiktig budgetlösning.

Att Kevin McCarthy nu avsattes bådar inte särskilt gott för samarbetsklimatet mellan Demokrater och Republikaner eller med den mer radikala falangen bland Republikanerna. Så många på marknaden laddar nog redan nu för ytterligare budgetbråk och en möjlig nedstängning av statsapparaten i mitten av november.  Dessutom finns det viss risk för att flera kreditvärderingsinstitut gör slag i saken och skriver ner den amerikanska statens kreditbetyg. Något som på marginalen förstås skulle fördyra den amerikanska statens upplåningskostnader.

Så vi får nog räkna med att det kommer att vara rätt stökigt på räntemarknaden. I alla fall tills det kommer ytterligare signaler från Federal Reserve i samband med nästa penningpolitiska besked den 1 november och det amerikanska budgetbråket förhoppningsvis har lagt sig.