Teknologi förändrar ständigt det finansiella landskapet. De senaste decennierna har vi rört oss från fysiska kontanter till digitala betalningar, från checkar till mobila plånböcker. Och det går väldigt fort – drivet av hushålls och företags krav på snabbhet, tillgänglighet och låga kostnader.

Nu tas nästa steg. President Trump i USA har med ny lagstiftning satt rejäl fart på tillväxten av så kallade stablecoins, det vill säga en kryptovaluta som ska hålla ett stabilt värde, ofta genom att kopplas till en vanlig valuta som dollarn. Resten av världen har inget val – den måste hänga på. Stablecoins markerar början på en ny monetär era – med långtgående konsekvenser.

Som ekonom bör man alltid vara försiktig med att uttala sig om teknik. Tänk på den stackars kommunikationsministern som för nästan 30 år sedan uppges ha sagt att ”internet är en fluga”. Detta till trots: jag sticker ut hakan. Historieböckerna kommer att säga att startskottet för en ny monetär era gick år 2025.

Brutalt uppvaknande

När bitcoin lanserades den 3 januari 2009 väcktes tanken på ett helt nytt slags pengar: decentraliserade, gränslösa och fria från statlig kontroll. Jag ska vara ärlig. Egentligen gillar jag inte bitcoin eftersom den ibland framställs som ett betalningsmedel. Dess varierande värde, som svänger kraftigt med utbud och efterfrågan, diskvalificerar den som ett fungerande betalningsmedel.

De senaste veckorna har också bitcoin påmint världen om hur tunn isen fortfarande är under kryptovärldens fötter. Bitcoin-kursen har fallit drygt 15% från sin toppnotering efter minskad global riskaptit. För investerare är det ännu ett brutalt uppvaknande: bitcoin är en riskfylld tillgång, inte ett betalningsmedel. I oroliga tider eftersöks stabilitet, och den finns i dag snarare i digitala betalningsmedel som kan ge förutsägbarhet, till exempel stablecoins.

Effektivitetsvinster

Stablecoins suddar ut gränser mellan traditionella pengar, digitala tillgångar och betalningssystem. Utvecklingen kan ge betydande effektivitetsvinster genom snabbare, billigare och transparenta betalningar, samt nya finansiella produkter. Men de utmanar även centralbankernas penningpolitiska suveränitet, finansiell stabilitet och gällande regelverk. Hur centralbanker, tillsynsmyndigheter och privata aktörer agerar och samverkar framöver avgör om dessa stablecoins blir ett komplement till befintliga pengar, eller ett omstörtande substitut som omformar den globala finansiella ordningen.

Kryptovärlden är per definition komplicerad. Lite förenklat finns det i dag två parallella världar: det konventionella monetära systemet där merparten av oss befinner sig, och det kryptobaserade ekosystemet. Om bitcoin uteslutande rör sig i den senare världen fungerar stablecoins som en bro mellan den gamla och den nya.

Genom att förena kryptovärldens snabbhet – pengar kan flyttas över världen på sekunder och ofta oberoende av det traditionella banksystemet eller tidszoner – med det traditionella finansiella systemets stabilitet och förutsägbarhet utmanar stablecoins på allvar centralbankernas makt över pengar och tvingar fram en ny syn på pengar, penningpolitik och finansiell stabilitet.

Snabbheten innebär bland annat att företag inte behöver binda lika mycket likviditet, att transaktionsrisker minskar och att handel och finansflöden kan gå smidigare. Därför går det nu att ta på centralbankschefers förhöjda stressnivå när penningmonopolet på allvar utmanas.

Nytt monetärt system

Till skillnad från bitcoin är stablecoins knutna till ett externt värde, ofta en vanlig statlig valuta som till exempel US-dollarn eller euron. Denna ”fasta växelkurs”, i teorin 1:1 mot till exempel dollarreserver, skapar stabilitet. Är du ute efter värdestegring? Glöm stablecoins.

Framväxten av stablecoins är, trots sina brister, med andra ord betydligt mer tilltalande för en före detta riksbanksekonom än mycket annat som är sprunget ur kryptovärlden.

På SEB har vi beslutat att gå med i en sammanslutning av stora europeiska banker för att utforska och utveckla en reglerad teknik för att framöver också kunna ge ut en stablecoin i euro. Samtidigt utvecklar centralbanker digitala centralbankspengar (CBDC), såsom e-krona, e-euro och e-yuan. De är, till skillnad från stablecoins, statligt garanterade. Stablecoins och CBDC kan således ses som två parallella – och möjligen konkurrerande – framtida spår i utvecklingen mot ett nytt monetärt ekosystem.

De potentiella effekterna av ökad användning av stablecoins är betydande. USA sitter just nu bakom ratten, med stark politisk uppbackning. Ökad efterfrågan på amerikanska stablecoins kan ge stärka dollarns finansiella dominans och geoekonomiska inflytande. Det lär skapa irritation i synnerhet i Peking. Samtidigt kan stablecoins i till exempel dollar öka tillgängligheten till finansiella tjänster i bland annat utvecklingsländer.

Ekonomiskt vägval

Om efterfrågan på stablecoins i dollar fortsätter öka på samma dramatiska sätt som hittills måste utgivare av stablecoins i dollar bygga större reserver med bland annat amerikanska statsskuldväxlar. Det lär inte ogillas i Vita huset som samtidigt kämpar med att finansiera en växande federal skuld.

Men vi ska inte vara naiva. Stablecoins är ett otestat fenomen i kriser och stresslägen. Om en stablecoinutgivare får problem kan det snabbt skapa smittoeffekter, inte olikt hur banker kan påverka hela system under en finanskris. Oro finns också för möjligheter till penningtvätt och illegala transaktioner. Dessa risker adresseras redan av tillsynsmyndigheter.

Stablecoins är inte bara en teknisk innovation. De är ett politiskt och ekonomiskt vägval. Vi måste bestämma oss för vilken roll privata pengar ska spela i framtiden. Är det staten eller marknaden som ska skapa pengar? Behövs ett globalt regelverk, och vem ska i så fall sätta det? Och hur bygger vi ett system som står emot cyberhot i en alltmer digital värld?

Mitt enkla råd: ser du ordet stablecoins i en rubrik, avsätt en minut eller två för att förstå fenomenet. Stablecoins har på allvar öppnat dörren till ett nytt monetärt ekosystem och ger de som vill en inträdesbiljett till kryptovärlden. Det är nu, inte om tio år, som vi måste börja forma svaret. Vi bör bejaka utvecklingen – inte motarbeta den. Men inte heller vara naiva. Att som en före detta minister gjorde med internet, sätta flugstämpel på stablecoins, vore ett stort misstag.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens