Det var en hel del goda nyheter när de svenska inflationssiffrorna för november publicerades på torsdagsmorgonen. Undantaget är väl främst att inflationen fortfarande är obekvämt hög men trenden nedåt blir i alla fall allt tydligare.

Den breda inflation, KPI, sjönk från 6,5 procent i oktober till 5,9 procent i november. En bit under analytikernas konsensusprognos på 6,0 procent och i linje med Riksbankens egen prognos på just 5,9 procent. Precis som det sett ut tidigare under året kommer det största bidragit till inflationen från stigande räntekostnader som bidrar med 2,4 procentenheter till årstakten. Även livsmedelspriserna har stigit kraftigt under året och bidrar med 0,7 procentenheter.

Elpriserna dämpar visserligen inflationstakten med -1,0 procentenhet med det beror på att elpriserna var skyhöga under november i fjol. Tittar man istället på månadsförändringen från oktober till november så steg elpriserna med 25,3 procent. Så även om lägre elpriser bidrar till att dämpa inflationstakten på årsbasis så är det knappast något som hårt pressade svenska hushåll yvas över.

Viktigare för Riksbanken är däremot att KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av, fortsätter ner. Efter en mindre uppgång till 4,1 procent i oktobermätningen så dämpas KPIF till 3,6 procent i november. Utfallet hamnade därmed på Riksbankens prognos och ska vi fortsätta att lita på deras prognoser så väntas ytterligare en rejäl dämpning ner till 2,1 procent i decembermätningen. Sen inleds visserligen nästa år med lite mer skakiga siffror men sammantaget så närmar sig inflationsmålet på 2,0 procent med stormsteg.

Visserligen landade KPIF exklusive energi, som blivit ett allt viktigare mått för riksbanksdirektionen, på höga 5,4 procent men det var samtidigt ett utfall klart under Riksbankens och marknadens prognos på 5,9 procent. Därmed ser det ut som att det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi är på väg att avta. En trend som synts i stora delar av Europa under hösten men där svensk inflation tidigare släpat efter. Även här väntar sig Riksbanken att det här måttet ska närma sig 2 procent under loppet av 2024 och ska vi utgå från novembersiffran kan nedgången dessutom komma att ske snabbare än Riksbanken räknat med.

Nu dröjer det till 1 februari nästa år innan Riksbanken kommer med nästa räntebesked och mycket hinner förstås hända innan dess. Men förutsättningarna börjar nu finnas på plats för att Riksbanken, i likhet med Federal Reserve, börjar rikta sitt fokus mot räntesänkningar istället för att fortsätta hålla en hård räntelinje. Det är sannolikt för tidigt att räkna hem en räntesänkning redan i inledningen av nästa år men en sänkning någon gång under första halvåret 2024 förefaller, i vårt tycke, som allt mer sannolik. Framför allt om kronan kan bibehålla den positiva trend som den varit inne i under den senaste månaden.

Dessutom spelar det förstås roll hur andra centralbanker kommer att agera men just nu talar en hel del för att det blir en del räntesänkningar under första halvåret 2024. I eftermiddag väntar signaler från, för svenskt vidkommande, viktiga ECB.