STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer med all sannolikhet att lämna styrräntan oförändrad, på 3,75 procent, efter det penningpolitiska mötet den 26 juni (räntebesked och penningpolitisk rapport den 27 juni).

Enligt Infronts prognosenkät väntar samtliga av elva tillfrågade ekonomer att styrräntan kommer lämnas oförändrad. Samtliga räknar dock med att styrräntan kommer att sänkas på nytt inom en relativt nära framtid, i augusti eller september, med en liten övervikt för augusti.

Meningarna är också lite delade om Riksbankens nya räntebana, en majoritet tror på inga eller endast marginella förändringar jämfört med i mars medan de övriga tror på en viss nedjustering som kan indikera något snabbare räntesänkningar efter sommaren.

På en fråga om egna prognoser för Riksbankens styrränta vid årsskiftet landar svaren i ett intervall mellan 2,75 och 3,25 procent.

Vid föregående policymöte, den 7 maj, sänktes styrräntan med 25 punkter, till 3,75, vilket också var vad en klar majoritet av tillfrågade ekonomer hade väntat. Riksbanken signalerade samtidigt att styrräntan kunde sänkas ytterligare två gånger "under andra halvåret" om inflationsutsikterna skulle stå sig.

Trots tydliga signaler om att Riksbanken ser ytterligare räntesänkningar först under andra halvåret fortsatte marknaden att prisa in en viss sannolikhet för en räntesänkning redan i juni, vilket kanske kunde vara motiverat givet att KPIF-inflationen var klart lägre än Riksbanken hade räknat med i april.

Kronan hanterade också den första räntesänkningen på drygt åtta år väl, men den tydliga kronförstärkningen fick sannolikt åtminstone visst stöd av en ännu mer markerad förstärkning i den norska kronan i maj, efter mer hökaktiga signaler från Norges Bank i samband med deras räntebesked den 3 maj. Riksbanken bör därmed kanske undvika att dra några långtgående slutsatser om hur växelkursen påverkas av ränteändringar enbart baserat på detta exempel.

Riksbankschef Erik Thedéen sade, den 17 maj, att det oväntat låga inflationsutfallet för april bekräftade bilden av att inflationen var nära målet, men det påverkade inte hans bedömning om utsikterna för ytterligare räntesänkningar.

"Om inflationsutsikterna står sig kan räntan komma att sänkas två gånger under andra halvåret", sade han, vilket var en ordagrann upprepning av budskapet i pressmeddelandet i samband med räntebeskedet den 8 maj.

Det mer aktuella nyhetsflödet har också dämpat förväntningarna om en ny Riksbankssänkning redan i juni rejält; tongångarna om ytterligare räntesänkningar från ECB, efter sänkningen den 6 juni, har varit relativt strama, höjda ränteprognoser från Fedledamöterna i kombination med relativt strama budskap i samband med räntebeskedet den 12 juni och, kanske framför allt, ett oväntat högt inflationsutfall i Sverige i maj.

KPIF-inflationen var visserligen oförändrad, på 2,3 procent i maj jämfört med i april, vilket var lägre än de 2,6 procent som Riksbanken räknat med (i marsprognosen), men marknaden hade väntat 2,0 procent. Om energi exkluderas steg KPIF-inflationen till 3,0 procent i maj, från 2,9 procent i april, över de 2,9 procent som Riksbanken hade räknat med och klart över de 2,6 procent som väntades enligt Infronts analytikerenkät.

Den oväntat höga majinflationen kan visserligen bara vara ett hack i den nedåtgående trenden, ekonomer ser fortsatt goda möjligheter för att KPIF-inflationen inom kort kan vara väl under Riksbankens 2-procentsmål. Men majstatistiken var ändå en påminnelse om att vägen mot lägre inflation ändå inte behöver vara spikrak ens i Sverige.

Anna Seim, som efterträdde Martin Flodén i direktionen den 22 maj, deltar nu i sitt första penningpolitiska möte. Hon har så här långt varit sparsam med kommentarer i sin nya roll, vilket gör det svårt att bedöma hur hon kommer att förhålla sig till direktionsmajoritetens syn på ränteutsikterna.

Anna Seim talade dock, i rollen som docent i nationalekonomi, om förhållandet mellan penning- och finanspolitik vid en Saco-konferens den 29 augusti 2023. Hon argumenterade då för att det var svårt att se några negativa effekter av att det finanspolitiska överskottsmålet sänks till ett balansmål.

Hon påpekade att det inte betydde att hon ansåg att man skulle "blåsa på" med finanspolitiken, det handlar om att välja rätt saker, men enligt Seim är finanspolitiken mycket mer träffsäker än penningpolitiken.

Swedbanks Jesper Hansson, som tidigare var chef för Riksbankens avdelning för penningpolitik, noterar att det främst var lägre elpriser som låg bakom att KPIF-inflationen var lägre än Riksbankens prognos i maj. Låga spotpriser på el kan få Riksbanken att justera ner sin KPIF-prognos på kort sikt, men terminspriserna på el är nu ungefär lika höga som i mars.

Han tillägger att ny information om kärninflationen (KPIFXE) inte har några tydliga revideringstendenser och "Riksbanken behåller nog prognosen för KPIFXE ungefär oförändrad". Därmed finns det inga uppenbara skäl för Riksbanken att justera räntebanan från i mars eller att ändra signaleringen om att ytterligare räntesänkningar dröjer till andra halvåret.

"Med inflation, realekonomi och växelkurs i linje med prognos skulle det vara en stor överraskning om Riksbanken skulle avvika från planen genom att sänka styrräntan redan i juni", skriver Jesper Hansson.

En troligt oförändrad räntebana betyder, enligt Hansson, en lika stor sannolikhet för att nästa sänkning kommer i augusti som i september.

"Möjligen vill man guida lite tydligare för augusti eller september, men vår bedömning är att man lämnar det helt öppet och låter inkommande data under sommaren bestämma", skriver han.

Den avvaktande hållningen till räntesänkningar från Fed och ECB gör att Swedbank tror att Riksbanken väljer att avvakta med nästa räntesänkning till i september, då det troligen står klart att i alla fall ECB har sänkt räntan ytterligare en gång.

"Men det står och väger mellan augusti och september. Det behövs nog inte så mycket lägre inflation i juni-juli och/eller ändrad kommunikation från Fed för att nästa sänkning ska komma redan i augusti", skriver Jesper Hansson.

SEB:s Olle Holmgren och Amanda Sundström tror att Riksbanken kommer att upprepa budskapet om att inflationsutsikterna är gynnsamma, men också att risker kvarstår. Räntebanan från mars, med två ytterligare räntesänkningar i år, lämnas troligen oförändrad.

"Kommunikationen från direktionen efter majmötet har varit tydlig om att en junisänkning är osannolik. Enligt vår bedömning var signifikanta överraskningar på nedsidan nödvändiga för en junisänkning, och efter det överraskande höga utfallet för majinflationen är sannolikheten för en junisänkning nära noll", skriver Holmgren/Sundström i ett kundbrev.

SEB räknar med att junidata kommer att visa att inflationen sjunker tillbaka efter det höga majutfallet, och håller fast vid prognosen om att KPIF-inflationen exklusive energi kommer att ligga något under Riksbankens prognos under andra halvåret.

"Vi håller fast vid vår prognos om en augustisänkning", skriver SEB-ekonomerna.

Ekonomerna på Danske Bank räknar med oförändrad styrränta nu, och de väntar att marknadens fokus kommer att riktas mot den nya räntebanan i den penningpolitiska rapporten.

"Fram till publiceringen av den svenska majinflationen kunde man vänta att Riksbanken skulle revidera ner räntebanan. Men eftersom maj-inflationen överraskade på uppsidan är nivåerna nu i stort sett är tillbaka i linje med den 'daterade' inflationsprognosen från Riksbankens marsmöte, och den signalerar därmed inte något behov av några större revideringar av räntebana", skriver Danske Bank i ett kundbrev.

De tror däremot att Riksbanken kommer att behöva revidera upp BNP-prognosen för i år efter att BNP för första kvartalet kommit in klart högre än väntat samtidigt omvärldsutsikterna ser bättre ut än vad Riksbanken räknade med i mars.

"Vi håller fast vid vår Riksbanksprognos med nästa räntesänkning i september följt av sänkningar med 25 punkter varje kvartal, vilket för ner styrräntan till 2,25 procent i slutet av 2025", skriver Danske-ekonomerna.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, Handelsbanken, LO, Länsförsäkringar, Nordea, Ordna Bolån, SEB, Swedbank, Unionen, Öhman Fonder.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt