Elpriserna har rusat i januari, och är nu i nivå med energikrisen 2022.

Under onsdagen låg elspotpriset på cirka 145 öre/kWh i hela landet. Under torsdagen väntas priset sjunka något till 140 öre/kWh i södra Sverige och södra Norrland.

I elprisområde 1 väntas dock elspotpriset stiga till 154 öre under torsdagen. Det sticker ut eftersom norra Sverige vanligtvis har lägst elpris i landet.

Eviga avtalsfrågan

Hur ska man tänka som konsument när elpriserna rusar? Placera har pratat med Thomas Björkström, VD på Konsumenternas energimarknadsbyrå som ger konsumentinfo om el, fjärrvärme och gas.

"Tyvärr finns det inte ett enkelt svar på frågan", säger han.

Vilken avtalstyp som passar bäst har mer att göra med den egna hushållsekonomin än upp- och nedgångar i elpriset.

"Det går ju inte att veta hur priserna blir framöver, så man behöver lära sig fördelar och nackdelar med de olika avtalstyperna", säger Björkström.

Rörligt oftast billigare

Den mesta sanning som funnits när det gäller elavtal är att bundet avtal varit dyrare än rörligt.

Trots det finns det ändå hushåll som föredrar bundet, därför att det är enklare att planera sin ekonomi när månadskostnaden är konstant.

Ett sådant avtal kan därför passa de hushåll som har små marginaler.

"Vid rörligt får man ta del av nedgångarna, men får också vara beredd på att priset kan gå upp. Som det gjorde till exempel under 2022", säger Thomas Björkström.

Under 2022 var snittpriset 107 öre för 1 kWh. Att jämföra med 42 öre 2025.

Aktivt påverka

Förutom bundet och rörligt, finns det även möjlighet att teckna en typ av rörligt avtal som ger hushållen större chans att påverka sin elräkning.

Så kallat tim- eller kvartsavtal.

Enligt Thomas Björkström gynnar avtalet de som kan anpassa sin förbrukning, då priserna oftast är lägre nattetid och mitt på dagen. Till exempel ladda bilen på natten.

"Kan man flytta sin förbrukning kommer man att kunna spara pengar jämfört med ett vanligt rörligt avtal", säger han.

Ett vanligt rörligt avtal varierar med elbörsens genomsnittliga spotpris. Medan den här typen av avtal baseras på tim- och kvartspriser.

"Det är dock inte garanterat att man kommer vinna på ett sånt avtal, utan det hänger på att man måste kolla på hur förbrukningen ser ut", säger Björkström.

Oseriösa bolag

Thomas Björkström varnar också för oseriösa elbolag. På Elkonsumenteras energimarknadsbyrås hemsida listas fem bolag som organisationen återkommande fått in klagomål om.

Klagomålen kan till exempel handla om att kunder fått fakturor på högre belopp än vad som avtalats om, och svårigheter att ta sig ur dåliga avtal.

Han menar dock att man som konsument inte behöver vara orolig. En övervägande majoritet av företagen på den svenska marknaden får väldigt få klagomål.