STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) ECB kan fortsatt ha användning för framåtblickande guidning, men ska inte låta sig bindas av det.

Det skriver ECB-rådsledamoten Olli Rehn i ett inlägg i Financial Times.

Han välkomnar debatten som nu pågår i USA om Federal Reserves strategi och verktygslåda. Många har frågat om även ECB bör se över sin hållning till användningen av framåtblickande guidning, på samma sätt som Fed gör nu.

En viktig skillnad mellan de två ekonomierna är den "neutrala räntan" ligger klart högre i USA än i euroområdet. De praktiska konsekvenserna för penningpolitiken är viktiga: Fed har normalt större utrymme att sänka räntorna innan centralbanken når den så kallade nedre effektiva gränsen, där ytterligare räntesänkningar som bäst har liten effekt och i värsta fall kan bli kontraproduktiva.

ECB har mindre utrymme. Därför har framåtblickande guidning ett särskilt värde i Europa som ett potentiellt substitut för konventionella räntesänkningar när penningpolitiken är begränsad.

ECB har sett över sin penningpolitiska strategi två gånger under de senaste åren: 2020–2021 och 2025.

Strategin från 2021 utformades efter en lång period med alltför låg inflation och räntor nära den effektiva nedre gränsen. Därefter sattes den på hårda prov av en pandemi, en energikris, den kraftigaste inflationsuppgången på en generation och en snabb nedgång i inflationstakten. Ändå höll den grundläggande strukturen.

Förra året var inflationen i euroområdet tillbaka vid målet. Men det varade inte länge. Kriget mellan Iran och USA utlöste en ny energichock, vilket åter drev upp inflationen över 2 procent.

Utvärderingen 2025 bekräftade de viktigaste principerna i strategin, samtidigt som man drog lärdomar av turbulensen sedan 2021. När räntorna ligger nära den nedre gränsen kan framåtblickande guidning ge ytterligare stimulans även när det finns små möjligheter att sänka räntorna ytterligare.

"Vi kan fortfarande en dag hamna i en likviditetsfälla, det finns ingen ekonomisk lag som säger att problemet med den nedre räntegränsen försvunnit för gott", skriver Rehn.

Den senaste tidens erfarenheter visade dock också risken med att driva vägledningen för långt. Problemet uppstår när kommunikation övergår i ett åtagande och åtagandet i en rigid sekvens av åtgärder. Det kan låsa fast beslutsfattarna om omständigheterna förändras snabbt.

ECB upplevde denna konflikt 2022, när tidigare vägledning hade kopplat räntehöjningar till slutet på nettoköpen av tillgångar, QE. När inflationen steg snabbt genomförde ECB-rådet en större första räntehöjning i juli än vad som hade signalerats bara några veckor tidigare.

"Lärdomen är att det i en osäker ekonomi inte är ett kommunikationsmisslyckande att bevara handlingsfriheten, utan ansvarsfull penningpolitik. Den lärdomen är tydligare uttryckt i strategin från 2025. Den lägger också större vikt vid riskhantering och scenarioanalyser. Alla verktyg finns kvar i verktygslådan, men valet och utformningen av dem bör bevara handlingsförmågan", skriver Rehn.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt