STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Containrar ljuger inte – för varje container med varor från Europa till Kina rör sig nu 6,1 containrar med varor från Kina till Europa, mer än en fördubbling från 2,5 containrar år 2020.

Det sade Jens Eskelund, ordförande för europeiska handelskammaren i Kina och chef vid det danska fraktkonglomeratet Maersk i Kina, vid ett seminarium på måndagen anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) beträffande EU:s vägval i relationen till Kina, som är en partner, konkurrent och systemrival på samma gång.

Cirka 90 procent av tillverkade produkter rör sig i containrar, framhöll fraktbolagsföreträdaren.

"Handelsobalanserna är verkliga", sade han och hävdade att Europa blir allt mer beroende av Kina, inte mindre.

Kina stod för 31,8 procent av all containerexport vid pandemin år 2020. I slutet av fjolåret stod Kina för 37,5 procent av antalet exporterade containrar.

"Det accelererar. När man tittar på de första åtta månaderna i år stod Kina för 39,3 procent. Det rullande genomsnittet för de senaste tre månaderna är 40 procent", sade han.

Kina importerar däremot inte mer än vad landet gjorde för tio år sedan.

"Under de senaste tio åren har Kinas import mätt i volym i princip stagnerat. Det är därför landet har dessa enorma handelsöverskott", sade Jens Eskelund.

Världshandeln utvecklas starkare än BNP-tillväxten, men exklusive Kina är det nolltillväxt i världshandeln, noterade han.

Fraktbolagsföreträdaren anser att handelsobalanser inte är ett problem i sig. Att nästan allt julpynt som säljs i Sverige kommer från Kina spelar ingen roll. Det är andra sektorer som är av betydelse. Det handlar om ekonomisk säkerhet och säkerhetsutmaningar. Där behöver fokus ligga, säger han. Kina vill ha tillgång till europeiska marknader och bör få det i utbyte mot ekonomisk säkerhet, resonerar han.

Förr tjänade företag bra pengar på den kinesiska marknaden. Att få tillgång till den kinesiska marknaden är dock inte längre huvudskälet för bolag att komma till Kina utan det handlar om att säkerställa konkurrenskraft för företagen, ofta kopplat till kostnadseffektiviteten i Kinas leverantörskedjor.

"I Kina för Kina" har blivit "I Kina för världen".

Han anser att Kinas svaga inhemska ekonomi är det största bekymret för europeiska företag. Den svaga inhemska marknaden i landet gör att företag satsar på export från Kina.

Vid SNS-seminariet medverkade även den tyska diplomaten Gunnar Wiegand, som numera är verksam vid German Marshall Fund och som under sju år var chef för Asien- och Stillahavsavdelningen vid EU:s utrikestjänst under en period när Europa omvärderade sin relation till Kina.

Han anser att Kina och EU har en mångfacetterad relation som partner inom globala frågor såsom klimat och biologisk mångfald, som konkurrent inom handel och teknologi, samt som systemrival inom samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

Kina är EU:s näst största handelspartner efter USA och har medfört utmaningar kring avindustrialisering och jobbförluster. Det beror enligt Gunnar Wiegand inte på låga löner och socialförsäkringar i Kina utan på statliga subventioner och undervärdering av Kinas valuta. Kina subventionerar särskilt produktion inom halvledare, stål och aluminium, sade han.

Tyskland och Frankrikes regeringschefer har på senare tid tryckt på för att EU-kommissionen ska få friare tyglar att kunna stänga EU:s inre marknad för varor från länder som bedöms störa marknaden på ett otillbörligt sätt.

I oktober nåddes en överenskommelse mellan Kina och EU kring bland annat hybridbilar och sällsynta jordartsmetaller.

"Den är mycket betydande eftersom ingen hade räknat med att den skulle komma", sade Gunnar Wiegand.

Uppgörelsen innebär bland annat en minskning av export från Kina av hybridfordon till EU. Cirka 800.000 enheter i år ska ned till 350.000 enheter, totalt inklusive andra länder som Sydkorea och Japan. Avtalet är skyddande för EU - inte protektionistiskt – eftersom parterna är överens och att avtalet inte diskriminerar Kina, resonerar diplomaten.

Hybridbilar står dock bara för en liten del av Kinas handelsöverskott mot EU, noterade han.

Jens Eskelund håller med Gunnar Wiegand om att oktober-överenskommelsen mellan EU och Kina var positivt överraskande. Exporten är dock det enda som går bra i Kina nu och landet förlitar sig fortsatt på export, vilket blir ett problem för Europa och andra handelspartners. Kinas ekonomi kommer att behöva justeras, men det är svårt att säga när det kommer att ske, bedömer Eskelund.

Diplomaten Gunnar Wiegand noterade att säkerhet och stabilitet prioriteras högt av den kinesiska staten. Han tror inte att landet är intresserat av något som skulle begränsa den framgångsrika exporten.

"Det är inte en statligt styrd ekonomi, men alla aktörer följer omedelbart budskapen från staten. Man gör bäst i att inte avvika från det, vilket många privata företagsägare har fått erfara. Så om inte toppen och hjärtat i partiet inser att modellen inte fungerar i slutänden så är jag inte optimistisk om att det kommer att ske någon betydande förändring i närtid", sade Gunnar Wiegand.

Kina kräver generellt lokala ägarandelar och teknologiöverföringar för att tillåta utländska direktinvesteringar i landet. Samtidigt skapar Kina incitament för att företag ska vilja lokaliseras till landet, sade Jens Eskelund som tror att Europa kan behöva jobba med liknande krav för kinesiska investeringar i Europa.

Gunnar Wiegand uppgav att EU har tagit strid mot Kinas krav och att motsvarande inslag nu kommer att finnas med i Europas regler.

"Kina protesterar vigoröst mot alla sådana krav", säger han.

Jens Eskelund anser att EU bör identifiera vilka sektorer som spelar roll och vad man måste skydda mot Kina.

"Vindturbinbranschen kommer att gå samma väg som solceller. Vill vi ha vindturbiner i Europa om tio år? Om vi vill det måste vi överväga vad som krävs för att ha kvar det", sade dansken vars moderland är hem för vindturbintillverkaren Vestas.

Eskelund anser att Europa behöver fundera på under vilka omständigheter som kinesiska investeringar i Europa bidrar positivt. Kinesiska företag bör få samma fråga som europeiska företag får från Kina, nämligen "på vilket sätt gynnar det här oss?", resonerar han.

Gunnar Wiegand bedömer att IT-infrastruktur i framtiden kommer att vara det viktigaste området, men det finns även andra viktiga fält, exempelvis elbilar som kan stängas av på distans, noterade han. Han lyfte även fram AI som ett område där EU behöver ha en bra policy. Europa har en förmåga att enas när det gäller, exempelvis som vid Grönlandskrisen nyligen, sade diplomaten.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt