STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den ränteskillnad Frankrike får betala för att låna på obligationsmarknaden jämfört med Tyskland steg i fredags till över 1 procentenhet för första gången sedan eurokrisen.

Det skriver Reuters.

Skillnaden i ränta mellan franska och tyska tioåriga obligationer noterade i fredags den största dagliga ökningen på mer än två år och nådde 105 punkter. Även om uppgången skedde i samband med en global utförsäljning av obligationer, återspeglar den en långvarig oro bland investerare rörande Frankrike.

”Marknaden har helt klart blivit oroligare”, säger Evelyne Gomez-Liechti, strateg på Mizuho International, till Bloomberg News.

Frankrike har haft svårt att få kontroll över de kraftigt stigande offentliga finanserna, då den ekonomiska tillväxten bromsar in och ett splittrat parlament motsätter sig åtstramningsåtgärder.

"Frankrike har stora problem och de kommer inte att lösas den närmaste tiden", säger David Zahn på Franklin Templeton, till Reuters.

Riskerna inför nästa års presidentval beskrivs som särskilt stora eftersom oppositionspartierna är ovilliga att kompromissa med president Emmanuel Macrons regering. Marknaden oroas över att presidentvalet ska förhindra arbetet med att komma till rätta med budgetunderskottet. I opinionsmätningar ligger ytterhöger- respektive yttervänsterkandidaterna Marine Le Pen och Jean-Luc Mélenchon bäst till.

Mélenchon har uppmanat den franska centralbanken att avskriva statsskulden, medan Le Pen propagerar för sänkt pensionsålder, vilket skulle ytterligare belasta de offentliga finanserna.

Investerare kräver högre kompensation för att inneha franska obligationer med tanke på dessa risker. Räntan på landets tioåriga obligationer steg med 12 punkter i fredags till 4,57 procent, den högsta nivån sedan 2008.

Société Générale menar att det är "inom räckhåll" att den stiger till 120 punkter och Macro Hives räntestrateg Antonio Del Favero varnar för ännu högre nivåer om den politiska osäkerheten håller i sig, enligt Bloomberg News.

Den franska regeringen meddelade på torsdagen att den avser att kapa statens utgifter med 54 miljarder euro i syfte att komma tillrätta med landets stora budgetutskott. Målet är att underskottet inte ska vara högre än 5 procent nästa år. Landets finansminister Roland Lescure kallade målet "ambitiöst, men realistiskt".

Linnea Nordström +46 8 5191 7903

Nyhetsbyrån Direkt