STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Halvledarbolaget Nordamps, som utvecklar kretsar för kommunikationssystem utifrån forskning vid Lunds universitet, ska möjliggöra produktion av kretsar med hög prestanda i höga volymer och därmed hantera målkonflikten dessa parametrar emellan.

Det säger Nordamps vd Jan Andersson till Nyhetsbyrån Direkt inför onsdagens notering av aktien på handelsplattformen First North.

"Industrin i dag har två alternativ när de ska välja teknologi. I ena fallet har man väldigt hög produktionskapacitet men dålig prestanda, och i det andra alternativet högre prestanda men lägre produktionskapacitet. Vi kombinerar dem så att vi kan tillhandahålla hög prestanda i höga volymer", säger Nordamps-chefen.

Det globala behovet av datakommunikation fortsätter att öka, drivet av AI och andra megatrender.

"Kapaciteten inom datakommunikation måste öka samtidigt som befintliga halvledarteknologier börjar nå sina fysikaliska gränser i de material som används. Vår teknologi fyller det gapet", säger Jan Andersson.

När man ska öka kapaciteten i datakommunikation måste man gå till högre frekvenser, vilket ställer högre krav på teknologin bakom. Fysiska begränsningar i materialet kisel gör att man inte kan följa med upp i höga frekvenser.

"De material som används i andra teknologier har mycket högre prestanda, men de går inte att tillverka i höga volymer utan att bli väldigt dyra. Med vår teknologi kan man använda kisel som plattform, vilket gör att vi kan producera i höga volymer, samtidigt som vi använder avancerade material för att få hög prestanda", uppger Nordamps-chefen.

Kan ni tillhandahålla samma prestanda som konkurrerande tekniker billigare eller erbjuder ni en helt unik prestanda?

"Vi når minst den prestanda som de högpresterande konkurrenterna gör, men vi kan samtidigt producera i den volym som nuvarande högvolymteknologier kan. Vi tar kombinationen av båda två."

Vilka kundtyper ser ni framför er?

"Vi börjar med försvarsindustrin och satellitkommunikation. Det är där vi ser störst intresse och teknikutvecklingen går fortast. Över tid kommer vi att komma in i telekom och fordonsindustrin. På lite längre sikt ser vi även att datacenter och kvantdatorer har nytta av teknologin."

Militära applikationer värdesätter störningskänslighet. Hur fungerar er teknologi där?

"Alla elektroniska komponenter genererar brus när man tar emot en signal. Vår teknologi har väldigt lågt brustillskott. Det gör att man kan ta emot svagare signaler. Det är industrin ute efter, både i försvarsapplikationer och i satellitkommunikation."

Ni siktar på att inte ha egna fabriker, en så kallad fabless-modell. Är fab-bolag en kundtyp i sig för er, eller vänder ni er bara till bolag som utvecklar produkter som sedan tillverkas hos ett fab-bolag?

"Vi vänder oss till kunder som utvecklar produkter. Vi kommer att sälja komponenter till dem. Fab-bolag är partners till oss. Vi kommer att välja ut de fab-bolag vi arbetar med."

Finns det några begränsningar i vilka kunder ni kan ha?

"Inte över tid. Eftersom vi är en ny spelare får vi växa oss in i ekosystemet. Till att börja med behöver vi ta kunder som kan acceptera oss som en ny spelare. Sedan kan vi ta oss an större och större kunder."

Ni är relativt hemlighetsfulla kring vad ni gör tekniskt – hur ska man som investerare våga satsa på er?

"Vi beskriver vår grundteknologi med stående transistorer där alla våra konkurrenter har en liggande arkitektur. Detaljerna såsom hur vi tillverkar håller vi naturligtvis för oss själva, men konceptet som sådant är allmänt känt och patenterat. Det finns beskrivningar på det."

Har ni erfarna personer från branschen?

"Vi har ett erfaret team. Jag har gjort den här resan med andra teknologier såsom Bluetooth, LTE och biometri och tagit ut nya teknologier på marknaden. Grundarna är professorer på universitetet som har forskningsbakgrunden för teknologin. Sedan har vi personer som har jobbat i halvledarbranschen hela sin karriär och kan ekosystemet. Kring kretsdesign har vi Sven Mattisson som är en av de två uppfinnarna av Bluetooth och vi har rutinerade personer inom produktion", framhåller Jan Andersson.

Nordamps har ungefär 10–12 personer som arbetar för bolaget och företaget äger de immateriella tillgångar som patent och liknande som behövs, enligt Jan Andersson.

Ser ni möjlighet att sälja hela bolaget till en större aktör i sektorn i framtiden?

"Man vet aldrig vad som händer, men vi bygger ett bolag som ska kunna stå på egna ben och bli leverantör i värdekedjan. Det finns relativt stora möjligheter eftersom vi har en modell utan egna fabriker. Vi behöver inte extremt stora investeringar utan kan ha partners inom produktion som tar det."

Nordamps samarbetar med finländska statliga Teknologiska forskningscentralen VTT, som enligt Jan Andersson är duktiga på att flytta produktion från labb till fabrik ("lab-to-fab").

Bygger VTT upp en egen produktionslina som ni kan använda eller ska de bara visa hur man kan göra det och sedan ska en annan fabrik bygga konceptet?

"Både och. Första steget är att VTT kommer att vara vår fab. De ser till att kunna tillverka teknologin i sin fabrik i Finland. De är inte en högvolymfabrik såsom TSMC eller Globalfoundries. När våra volymer växer kommer vi att behöva ta nästa steg och komplettera VTT med ytterligare fab-bolag. VTT är väl medvetna om det och kommer att stödja oss i det också."

Blir det tillverkning i Asien på sikt?

"Det beror på vilken strategi vi väljer. Just nu har vi valt att hålla det i Europa på grund av Europas ambitioner att växa inom halvledarbranschen. Jag tror att det här är en typ av teknologi som Europa ska satsa på. Det är en unik teknologi som tillför något nytt. Vi ska inte försöka kopiera Asien utan vi ska sikta på nya saker."

Finns den storlek och kompetens på området som ni behöver i Europa?

"Ja, det skulle jag säga. Det finns fler alternativ i Asien, men vi skulle nog kunna behålla det i Europa framöver. Det är dock ett senare beslut."

Telekommunikation är ett känsligt område när det gäller datasäkerhet och spionage. Är det en faktor som talar för lokalisering i väst?

"Det kan absolut vara så. Beroende på vad vi får för kunder kan det styra var vi producerar."

Hur ser tidsplanen ut framåt?

"Vi jobbar med industrialiseringsprojektet med VTT. Vi planerar att ha de första provexemplaren från dem om ungefär ett år. Det är en bevispunkt för båda kunder. Då kan vi få tydligare kundprojekt på plats. Tidsplanen därefter är svår att sia om eftersom vi inte äger kundens tidsplan."

Ni har inga intäkter i nuläget och gör en stor kapitalanskaffning. Finns det stor sannolikhet för ytterligare kapitalanskaffningar innan bolaget är självgående?

"Ja, vi räknar med att bolaget kommer att behöva ytterligare kapital innan vi når positivt kassaflöde. Det viktiga med den här kapitalanskaffningen är därför vilka värdeskapande steg den ska finansiera. Kapitalet ska framför allt ta oss genom nästa fas i industrialiseringen tillsammans med VTT, fram till de första provexemplaren från den nya produktionsmiljön och därmed betydligt närmare konkreta kundprojekt och kommersialisering", svarar Nordamps-chefen.

"Vårt val av en fabless-modell innebär dessutom att vi kan använda externa produktionspartners och därmed undvika de mycket stora investeringar som krävs för att bygga egna halvledarfabriker", tillägger han.

Skulle du beskriva Nordamps som ett högriskprojekt?

"Nej. Vi har bevisat att teknologin fungerar i labbet. Vi ska flytta produktionen till en högvolymfacilitet. Naturligtvis är det ett jobb som ska göras med vissa risker. Att hitta den optimala punkten mellan producerbarhet och prestanda kan ta längre tid än vad vi hoppas på. Det är där risken ligger. På marknaden ser vi bra respons från kunderna."

Häromveckan meddelade Nordamps att bolaget fick ett Vinnova-bidrag på 2,5 miljoner kronor. Företaget jobbar med att söka "mjuka pengar" i olika projekt, säger Jan Andersson.

Kan ni även få samfinansiering från kommande kunder?

"Det kan bli så när vi väl har visat att vi kan leverera hårdvara och kunder beställer kretsar av oss enligt sina specifikationer. Det brukar komma med en projektavgift."

Priset i aktienoteringserbjudandet motsvarade en värdering på bolaget vid 100 miljoner kronor före kapitaltillskottet på planerade 75 miljoner kronor, som tecknades till 91 procent.

Vilka är dina huvudsakliga argument för att motivera värderingen?

"Det handlar framför allt om potentialen i teknologin och hur långt vi faktiskt har kommit. Vi har visat att teknologin fungerar i labbet och byggt upp en stark IP-position kring den. Nu går vi in i nästa fas där teknologin ska industrialiseras tillsammans med VTT och därefter föras vidare mot konkreta kundprojekt. Det är kombinationen av ett stort marknadsbehov, en differentierad teknologi och den potential som finns om vi lyckas industrialisera och kommersialisera den som ligger bakom värderingen", uppger Jan Andersson.

Vilka volymer eller kundantal behövs för att nå ett nollresultat?

"Vi är volymberoende och behöver leverera i volym för att få intäkter. Man kan nå volymerna på olika sätt. Det finns olika fördelar med att ha många eller få kunder. Det finns ingen siffra på det sättet."

Kommer ni att rikta in er på mindre kunder först?

"Ja, det är den vägen vi får gå. Vår första kund kommer säkert att vara en mindre, nischad spelare som har höga prestandakrav och sedan växer vi därifrån."

Vad tycker du är de största utmaningarna för er?

"Att få en lagom nivå av producerbarhet och prestanda. Det är relativt enkelt att bygga en enhet med väldigt bra prestanda eller att bygga väldigt många produkter med dålig prestanda. Det är den utmaning vi behöver jobba mycket med framöver."

Det låter delvis som en intern utmaning. Och sedan ska även kunddialogen klaffa?

"Ja, precis. Men vi får väldigt bra feedback från kunderna, så jag är inte orolig kring kundintresset. Den respons vi ofta får är att kunden är jätteintresserad om vi kan leverera det vi säger att vi ska leverera."

Du var anställd i det tidigare börsnoterade biometribolaget Fingerprint Cards. Vilken roll hade du där och vad lärde du dig av det?

"Jag jobbade som produktansvarig. Det var en resa i att bygga upp en produktportfölj. Allt gick oerhört snabbt. Vi fick höga volymer och fick anpassa oss för att leverera det och optimera produktportföljen efter kostnader och ekonomi. Det var både en uppbyggnadsfas och en optimeringsfas under några få år. Man hann gå igenom hela cykeln på kort tid. Vi jobbade med de stora mobilleverantörerna, så man fick en fortsatt djup kunskap kring hur marknaden fungerar."

Den nyemission på 75 miljoner kronor som Nordamps gjorde inför noteringen tecknades till 91 procent och tillförde bolaget närmare 69 miljoner kronor. Nordamps har 520 aktieägare efter erbjudandets slutförande.

Teckningskursen på 15:50 kronor per aktie värderade Nordamps till 100 miljoner kronor före kapitaltillskottet. Bolaget hade inför erbjudandets lansering fått teckningsåtaganden om motsvarande 82 procent av erbjudandet från befintliga och externa investerare, varav delar avsåg kvittning av lån. Netto tillförs bolaget 43,0 miljoner kronor före emissionskostnader på 5,7 miljoner kronor.

Första beräknade handelsdag är onsdagen den 30 september.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt