STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är rimligt att den amerikanska räntekurvan har blivit något flackare i skenet av rådande makromiljö. En ihållande hög inflation ökar utsikterna för mer snara räntehöjningar medan de något grumligare tillväxtutsikterna hämmar långräntor.

Det framhåller analytiker som Nyhetsbyrån Direkt varit i kontakt med efter att bland annat protokollet från det senaste Fed-mötet och september-KPI publicerats i denna vecka.

Inflationstakten i USA drog oväntat upp något i september till 5,4 procent, mot förväntan om oförändrade 5,3 procent liksom i augusti. Kärninflationstakten låg i linje med snittförväntan kvar på 4,0 procent i september.

Kort efter inflationsstatistiken noterades amerikansk tvåårsränta vid 0,40 procent för den första gången på 1,5 år och har därefter segmenterats över 0,35 procent mot att sällan ha noterats över 0,25 procent under pandemin. Tioårsräntan har i denna vecka åter kommit ned till strax över 1,50 procent från drygt 1,60 procent i slutet av förra veckan. Differensen i ränta mellan dessa två löptider har således minskat med omkring 10 punkter under denna veckas handel.

Pär Magnusson, chef över räntestrategi på Swedbank, säger till Nyhetsbyrån Direkt att rådande makromiljö medverkar till att räntekurvan blir flackare.

"Marknaden bekymrar sig alltmer för centralbanksaktioner på grund av inflationsbilden. Ökade förväntningar för höjningar från Fed för att bekämpa inflationen drar upp räntor i den kortare änden. Samtidigt försvagas tillväxtutsikterna vilket på marginalen drar ned räntor på längre sikt", resonerar han.

Han påpekar att nuvarande inflation inte beror på en överhettad ekonomi som skruvar upp löner utan störningar på utbudssidan. Alltjämt är det faktorer som riskerar att trappa upp inflationsförväntningarna varpå centralbanker inte helt kan se igenom utvecklingen. Utbudsstörningarna i sig påverkar produktion och tillväxt därtill sänks hushållens köpkraft.

"Med högre inflation än löneutvecklingen minskar köpkraften, vilket också är tillväxthämmande", säger han.

Med potentiella räntehöjningar framöver är det inte bara elräkningar utan även andra boendeutgifter som blir högre.

"I en sådan miljö är det kanske ett misstag att höja räntor för mycket", påpekar han.

Tidigare höjningar från Fed kan på sådana sätt i sin tur kanske rendera i färre höjningar lite längre fram och bidra till en flackare amerikansk räntekurva.

Pär Magnusson tycker att det protokoll som Fed tidigare i veckan bekräftade synen om nära stående nedtrappning av tillgångsköpen ("tapering"). Hans tolkning är att Fed meddelar om tapering vid kommande möte i november.

Elisabet Kopelman, USA-ekonom och Fed-bevakare på SEB, anser också att Fed-protokollet var i stort som väntat.

"Bekräftelsen var kanske ännu tydligare än antaget om att de ligger i startgroparna och att det ska till något väldigt dramatiskt för att det inte ska beslutas om tapering i november", säger hon till Nyhetsbyrån Direkt.

Avseende nedtrappningstakten anser hon att protokollet stärkte synen om 15 miljarder dollars minskning per månad så till vida inte utsikterna förändras. I och med månatliga köp om 120 miljarder dollar inför att nedtrappningen inleds kan det innebära en färdig tapering omkring halvårsskiftet 2022.

"Marknaden har sedan signalerna Fed-chefen Jerome Powell gav vid presskonferensen efter septembermötet smält att obligationsköpen ser ut att sluta i mitten av nästa år. Det är snabbare än vad många förväntat sig", noterar hon.

Att inte nedtrappningen fortgår framåt nästa höst noterar hon ökar möjligheten till räntehöjningar under 2022.

"Vi räknar med att Fed börjar höja räntan först under 2023. Men ett tidigare avslut på tapering ger ett lite större fönster för Fed", säger hon.

Ur ett marknadsperspektiv är det viktigt på så sätt att det går att prisa in möjligheten för två höjningar redan under 2022. Elisabet Kopelman konstaterar att marknaden nu också diskonterar två höjningar redan under nästa år och drygt fyra höjningar totalt till och med 2023.

SEB antar ett par höjningar under 2023.

"Fed-ledamöterna är splittrade där den ena hälften vill börja höja räntan redan 2022 och där den andra hälften vill vänta lite längre", säger hon med påpekan att fortsatt inflationsutveckling liksom sysselsättningsutvecklingen när pandemin klingar av blir avgörande för ränteutvecklingen.

För SEB kan prognosen om två höjningar till och med 2023 komma att behövas justeras upp något. Marknadens styrränteförväntningar på drygt 1 procent vid slutet av 2023 noterar hon ligger ungefär i linje med Fed-ledamöternas medianränteprognoser ("dots").

"Marknadens prissättning börjar bli stretchad i nuläget så det finns inte så mycket fortsatt uppsida", säger hon angående tvåårsräntan.

För tioårsräntan kan det finnas ett visst utrymme till uppgång från nuvarande nivå omkring 1,5 procent under återstoden av 2021, men även det är begränsat.

"Tillväxtoron sätter en gräns", bedömer SEB-analytikern.

Malcolm Svensson Rothmaier +46 8 5191 7918

Nyhetsbyrån Direkt