STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad vid mötet den 19 augusti (räntebesked den 20 augusti).

Samtliga nio tillfrågade bedömare i Infronts enkät spår att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent vid detta möte.

Framåtblickande tror sex att räntan lämnas oförändrad under resten av året, två ser en höjning till 2,00 procent och en ser en höjning till 2,25 procent.

Detta är ett möte med en penningpolitisk uppdatering, men utan nya prognoser.

Riksbanken lämnade räntan oförändrad vid mötet den 16 juni, och noterade att inflationen är låg och konjunkturläget något svagare än normalt, samtidigt som utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern lett till att inflationstrycket stigit och riskerna för att inflationen ska bli för hög har ökat.

"Sannolikheten för att räntan höjs senare i år har ökat jämfört med bedömningen i mars", skrev Riksbanken.

Den nya räntebanan drogs upp något för de kommande tre kvartalen, den policyrelevanta horisonten, och riksbankschefen Erik Thedéen sade vid en pressträff att det är 50/50-läge om de kommer att höjas i år.

Marknaden har däremot till fullo prisat en räntehöjning i år.

Sedan junimötet har inflationen överraskat på uppsidan, med den underliggande inflationen (KPIFXE) över Riksbankens prognos för såväl juni som juli. BNP-indikatorn steg 1,4 procent under andra kvartalet jämfört med första, och KI-barometern stärktes i juli, med en uppgång även för hushållens förtroende.

Nordea tror att Riksbanken lämnar oförändrat nu, och samtidigt framhåller att räntebanan i junirapporten fortfarande gäller.

"Således skickas ingen tydlig signal om en räntehöjning inför det penningpolitiska mötet den 24 september. Däremot kommer Riksbanken att betona vaksamhet och återigen understryka att de står redo att agera snabbt om det visar sig nödvändigt. Direktionen är sannolikt enig", skriver Nordea.

Riksbanken var oväntat pessimistisk om konjunkturen i sin junirapport, och lär nu framhålla att BNP kan växa mer än tidigare förväntat. Däremot har sysselsättningen sjunkit och utvecklats sämre än väntat sedan årsskiftet. Därför lär de knappast ändra sin bedömning av resursutnyttjandet i någon större utsträckning.

I juni och juli har inflationen varit högre än Riksbankens prognos, och dessutom har prisökningarna på månadsbasis växlat upp under de senaste månaderna.

Det är dock ingen dramatik i utfallen. Inflationen är hoppig och det inhemska inflationstrycket är överlag måttligt.

Varuinflationen har bottnat och tycks vara på väg att stiga, tjänsteinflationen fortsätter att vara dämpad.

Men framöver finns frågetecken. Indikatorerna för inflationen är splittrade. Vissa har stigit medan andra är mer behärskade.

"Sammantaget talar de för att inflationen ökar framöver, möjligen med uppåtrisker på vissa håll. Det kan oroa Riksbanken, men det är knappast något de agerar på här och nu", skriver Nordea.

Orsaken till att vissa inflationsindikatorer har klättrat den senaste tiden beror på omvärldsfaktorer, som dyrare energi, högre transportkostnader och stigande priser i komponenter i tillverkningen av hemelektronik till följd av AI-boomen. Elpriserna indikerar också en påtaglig uppgång i spåren av de låga lagren av naturgas på kontinenten.

Kärnfrågan för Riksbanken är hur länge dessa inflationshöjande omvärldsfaktorer varar och – framför allt – om de får följdeffekter så att inflationen stiger för mycket och biter sig fast på en för hög nivå. Här finns det utrymme för Riksbanken att avvakta.

Oavsett orsaker är det av betydelse att inflationen har varit låg i år. Det minskar sannolikheten för att löntagare ska växla upp sina lönekrav. De långsiktiga prisförväntningarna är väl förankrade på 2-procentsmålet.

Även företagens inflationsförväntningar, som brukar anses vara en bra indikator på prissättningsbeteendet, ligger på 2 procent för det kommande året.

Sannolikheten för en räntehöjning har ändå ökat. Det beror framför allt på att det lutar åt att ECB höjer sin styrränta den 10 september, i alla fall så länge som oljepriset ligger kvar på dagens nivå. Även Norges Bank tycks gå mot en räntehöjning och marknaden lutar åt att Fed agerar innan årsskiftet.

"Om räntorna stiger mer i omvärlden än här hemma kan kronans växelkurs försvagas och ge oönskade inflationsimpulser.

Med andra ord kan en stramare penningpolitik i framför allt euroområdet leda till att även Riksbanken höjer styrräntan", skriver Nordea, vars huvudscenario är oförändrat i år.

SEB tror fortsatt att Riksbanken avvaktar med att höja till slutet av 2027. De ser en låg sannolikhet för att Riksbanken agerar denna vecka, men en höjning i år är möjlig om inflationen fortsätter att överraska på uppsidan i höst.

Riksbanken har sagt att de är vaksamma på tecken på att högre energi- och råvarupriser sprider sig mer brett.

Den underliggande inflationstakten är fortsatt under målet men den annualiserade inflationen har under sommarmånaderna legat klar över målet.

Mer hökaktigt språkbruk från andra centralbanker, och då i synnerhet ECB, kan öka trycket på Riksbanken att agera, särskilt om kronan fortsätter att försvagas.

Samtidigt har oljepriserna sjunkit tillbaka från toppnivåerna och uppåtrisker mot inflationen minskat, såväl inhemskt som internationellt. Inflationsförväntningarna är fortsatt väl förankrade.

"Vi förväntar oss att Riksbanken kommer att säga att kombinationen av högre inflation än väntat och starkare tillväxt innebär att riskerna för ränteprognosen från juni har förskjutits uppåt. Vi räknar dock också med att direktionen kommer att framhålla att arbetsmarknaden är svag och att den låga utgångsnivån för inflationen innebär att Riksbanken fortfarande har utrymme att avvakta och invänta mer information", skriver SEB.

Deltagare: Danske Bank, DNB Carnegie, Handelsbanken, LO, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Swedbank, Unionen.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt