STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntorna sjönk på onsdagen, medan dollarn tappade i spåren av dämpad inflation. Riksbanken signalerade en novemberhöjning medan oljan steg något, med Brent upp till 103:50 dollar per fat.

Spansk KPI-inflation på uppsidan på tisdagen följdes upp av dito i Frankrike, Italien och Tyskland på onsdagen. Den franska inflationen steg till 3,0 procent och den tyska till 3,3 procent. Det samlade utfallet för euroområdet inväntas på fredagen, med ökat tryck på ECB.

Franska statspapper har varit i blickfånget för investerare givet budgetproblem och politisk osäkerhet inför nästa år. Den franska tioårsspreaden mot Tyskland vidgades till 120 punkter för första gången sedan 2012.

Svenska räntor visade små förändringar medan kronan stärktes 1 öre till 9:97 mot dollarn men tappade 1 öre mot euron till 11:34, trots ett protokoll från Riksbankens möte som tolkades som hökaktigt.

Vid mötet den 23 september såg såväl Erik Thedéen som Anna Seim inflationsrisker från högre tillväxt, ökat resursutnyttjande och utbudsbegränsningar, vilket gjorde dem redo att höja i november. Per Jansson såg skäl dra upp räntebanan, medan Aino Bunge såg skäl för en "prövande ansats" medan Göran Hjelm var lite mer tvekande, med en möjlig höjning i år.

"Protokollet bekräftar vår hökaktiga syn på den penningpolitiska rapporten och riksbankschef Erik Thedéens presskonferens förra veckan. En räntehöjning i november verkar i praktiken vara given, och ytterligare åtstramningar är sannolika om inflationsriskerna inte avtar tydligare", skrev SEB i en kommentar.

Omfattningen och takten i åtstramningarna är något mer osäkert. Utvecklingen i Mellanöstern är avgörande, men även andra centralbankers penningpolitik, särskilt ECB:s, är viktig.

"Vi står fast vid vår prognos om en räntehöjning i november, följd av ytterligare höjningar i februari och maj. Den globala utvecklingen kommer dock att vara avgörande, och energipriserna är fortsatt centrala för ränteutsikterna", skrev SEB.

Marknaden drog upp förväntningarna om en höjning i november, och ser nu en sannolikhet på cirka 85 procent. Riksbankens räntebana pekade mot cirka 65 procents sannolikhet, vid användande av "förstoringsglas och linjal".

Den svenska detaljhandeln visade en uppgång med 0,8 procent i augusti jämfört med juli, och 6,9 procent i årstakt.

En starkare hushållskonsumtion tillsammans med investeringar och export fick Konjunkturinstitutet att dra upp prognos för den svenska BNP-tillväxten till 3,0 procent i år, från tidigare 2,4 procent.

Tillväxten nästa år väntas däremot dämpas till 2,4 procent. Hushållens konsumtionstakt antas bromsa in i takt med att de tillfälliga statliga stöden tas bort.

"Vi ser att hushållen kommer att fortsätta att konsumera, men i en lugnare takt än vad de har gjort hittills. Om inte inflationen blivit högre och om vi inte hade räknat med att de tillfälliga stöden tas bort hade säkert hushållens konsumtion blivit något högre", sade KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl till Nyhetsbyrån Direkt.

KI räknar med att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter till 2,0 procent i november och därefter till 2,50 procent under 2027 och 2,75 procent i början av 2028.

Budgetutrymmet för perioden 2027 till 2030 beräknas till cirka 120 miljarder kronor. Avvikelsen från det justerade strukturella sparande minskar över tid och når målnivån 2030.

USA-räntorna sjönk på onsdagen, med tvååringen 3 punkter ned till 4,86 procent, efter att PCE-inflationen kommit in under prognos.

PCE-inflationen låg kvar på 3,4 procent i augusti, väntat var 3,7 procent. Kärn-PCE steg 0,2 procent under månaden efter 0,1 procent i augusti, medan kärninflationen låg kvar på 3,0 procent, här väntades 3,3 procent.

Detta bidrog också till att dra ned förväntningarna om en Fed-höjning i oktober, nu ses en sannolikhet på endast 35 procent, ned från 70 procent för en vecka sedan.

Rörelsen ned inleddes redan på tisdagen när Fed-chefen i New York, John Williams, talade om att det inte var någon brådska att höja räntan.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt