STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg på fredagen med tyska räntor 2-3 punkter upp, vilket följde på en markerad räntenedgång på torsdagen. Dollarn återhämtade sig något efter att ha tappat på torsdagen, medan börserna var blandade.

Ett nytt missnöje från Donald Trump med Kinas avtalsefterlevnad dämpade riskaptiten något på fredagen. Annars har nya turer i tullarna dominerat nyhetsflödet.

En amerikansk domstol för internationell handel beslutade att Trumps ömsesidiga tullar är olagliga, ett beslut som sedan tillfälligt hävdes av en appellationsdomstol. Nytt beslut väntas efter den 9 juni.

Trump-administrationen uppgav att de kommer ta frågan om tullarnas laglighet ändå till Högsta domstolen, och om de begränsas kommer de hitta andra juridiska vägar ett få igenom dem.

"Den första tanke som slog mig när jag försökte förstå det snabbt föränderliga nyhetsflödet kring tullstoryn var att förvirringen på marknaderna och inom näringslivet måste ha nått en ny extrem nivå," skrev Chris Weston, forskningschef på Pepperstone Group, i ett meddelande.

USA-räntorna sjönk på torsdagen men planade ut på fredagen, med tioåringen på 4,40 procent. Dollarn stärktes från 1:1380 till 1:1330 mot euron, men totalt sett har dollarindex sjunkit från 100,40 tidigt på torsdagen till 99,58 på fredagen.

Kärn-PCE ökade med 0,1 procent under april jämfört med mars, i linje med förväntningarna. Inflationstakten sjönk från 2,7 till 2,5 procent, den lägsta sedan februari 2021, även det som väntat.

Nick Timiraos, Fed-bevakare på Wall Street Journal såg två brasklappar i en annars inflationsrapport som var A+:

"Prognosmakare förväntar sig att prisökningarna på varor tilltar i maj och särskilt i juni när 'Liberation Day'-tullarna börjar kännas av. Inflationen avtog i mitten av 2024, så jämförelsetalen från föregående år var redan mindre gynnsamma", skrev han på X.

Underskottet i handeln med varor minskade kraftigt, med 46 procent till 87,6 miljarder dollar, när importen minskade med 68,4 miljarder dollar. Detta efter ett rekordstort underskott i mars när företag tidigarelade order för att undkomma väntande tullar.

Michiganindex var oförändrat på 52,2, högre än preliminära 51,0, medan inflationsförväntningarna sjönk något på längre sikt.

I nästa vecka kommer jobbrapporten för maj, en pusselbit inför nästa Fed-möte den 18 juni där de väntas hålla räntan oförändrad.

I Europa sjönk den preliminära KPI-inflationen i Spanien till 1,9 procent i maj från 2,1 procent i april och i Italien till 1,7 från 1,9 procent. I Tyskland var den oförändrad, men

tidigare har även franska konsumentpriser överraskat på nedsidan. Utfallet för hela euroområdet publiceras på tisdag.

"Nationella inflationsutfall för maj indikerar att disinflationen fortsätter. Givet den svaga inkommande inflationsdatan och dämpade tillväxtutsikterna så väntas ECB nästan säkert sänka räntan vid junimötet, med riskerna mot att sänka under neutral nivå andra halvåret", skrev Oxford Economics.

Svenska räntor sjönk 4-5 punkter på fredagen, medan kronan tappade 3 öre till 9:61 mot euron och 2 öre till 10:88 mot dollarn.

Sveriges BNP sjönk 0,2 procent under det första kvartalet jämfört med föregående kvartal, och steg med 0,9 procent i årstakt. Det var lägre än BNP-indikatorns utfall på 0,0 respektive 1,1 procent. Enligt Infronts enkät väntades +0,1 procent under kvartalet.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 3,8 procent och drog ned BNP-utvecklingen med 1,0 procentenhet, medan exportnettot drog upp med 0,8 procentenheter. Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent.

SEB skrev att första kvartalet blev en besvikelse, och med nedrevideringen av fjärde kvartalet ligger BNP-nivån tydligt under Riksbankens bedömning, vilket ökar trycket på Riksbanken att ytterligare lätta på penningpolitiken.

Kvartalssiffrorna ska dock tolkas med försiktighet, och även den svaga konsumtionen är oroande, var den främsta orsaken till det låga utfallet ett kraftigt fall i fasta investeringar.

"Så stora nedgångar har ofta korrigerats under det följande kvartalet, vilket tyder på att den underliggande tillväxttrenden kanske inte är så svag som det först verkar", skrev SEB.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt