De fyra forskarna som står bakom rapporten Svensk penningpolitik 2024 menar att sänkningen av styrräntan, från 4% till 2,5%, vilket gjordes i etapper under året överlag var väl avvägda.

“Men det framstår ändå som att Riksbanken borde ha sänkt styrräntan något snabbare”, konstaterar man.

Forskarna pekar bland annat på att en sänkning i juni vore rimlig, givet nedgången i inflationen, inflationsförväntningarna och den rådande konjunkturen.

“Riksbanken valde alltså enligt vår bedömning att behålla en åtstramande penningpolitik lite för länge trots att de i en internationell jämförelse var tidiga med räntesänkningarna”, skriver man i rapporten som ges ut av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet, på uppdrag av riksdagens finansutskott.

“Bör vara tydliga”

Forskarna kritiserar också Riksbankens argumentation och kommunikation om sina räntebeslut.

“Dessa bör vara tydliga och konsistenta”, skriver man.

Riksbankens argument om att sänka räntan “lite grann” och sedan se vad effekten skulle bli på svenska hushåll och företagens prissättning kallar de fyra forskarna “problematisk”.

“Eftersom vi vet att penningpolitikens effekter på realekonomin och inflationen typiskt sett uppstår med betydande eftersläpning och effekterna av enstaka små ändringar är mycket svåra att detektera”, skriver forskarna.

Rädda för att tappa ansiktet

I rapporten drar forskarna också slutsatsen att det funnits en risk under året att Riksbanken varit rädda för att “tappa ansiktet” och därför inte sänkt styrräntan i tillräckligt snabb takt.

“En möjlig kostnad av en reversering skulle kunna bestå i en trovärdighetsförlust. Här menar vi dock att en väl utformad kommunikation kan eliminera eller åtminstone kraftigt minska denna kostnad. Reverseringar är ibland nödvändiga”, konstaterar man.

Forskarna beskriver slutligen kostnaden av en för stram penningpolitik som “inte försumbar, men ändå relativ liten”.

Under en utfrågning på tisdagen försvarade Riksbankchefen Erik Thedéen strategin att sänka räntan gradvis.

“Det innebär inte att man är avvaktande eller passiv. I takt med att inflationsutsikterna blev alltmer stabila och riskerna för en svagare realekonomisk utveckling ökade, sänkte vi styrräntan i en allt snabbare takt, med sammanlagt 1,5 procentenheter före årets slut”, sade han.