STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjunker något under onsdagen, medan svenska räntor rör sig blandat. Kronan visar små rörelser.

Efter tisdagens högre än väntade spanska KPI, överraskade även den franska inflationen på uppsidan. Inflationstakten steg till 3,0 procent, den högsta nivån på över två år. HIKP-inflationen ökade samtidigt till 3,4 procent i september från 2,6 procent i augusti.

Uppgången drevs främst av energipriserna, som steg 2,2 procent i årstakt. Samtidigt ökade tjänsteinflationen till 2,2 procent från 1,9 procent och livsmedelsinflationen från 1,5 till 1,1 procent.

Frankrike har samtidigt haft lägre inflation än flera andra europeiska länder, delvis tack vare kärnkraftens stora andel av energiförsörjningen.

Även KPI-siffror från de tyska delstaterna pekade på ett tydligt högre inflationstryck, där flera noterade inflation över 3 procent. Tyska importpriser steg dessutom i augusti i den snabbaste takten på nästan fyra år.

Franska statsobligationer tappade delar av sin tidigare uppgång men ränteskillnaden mot tyska tioåringen vidgades med 1 punkt till 120 baspunkter, den högsta nivån sedan 2012.

På hemmaplan visade SCB-statistik att detaljhandelns försäljningsvolym steg 0,8 procent i augusti jämfört med föregående månad och 6,9 procent i årstakt.

Sällanköpsvaruhandeln ökade 8,4 procent i årstakt medan dagligvaruhandeln steg 5,6 procent.

Samtidigt skrev Konjunkturinstitutet, KI, upp prognosen för svensk tillväxt. BNP väntas öka med 3,0 procent i år, mot tidigare väntade 2,4 procent, vilket skulle göra 2026 till det starkaste tillväxtåret sedan återhämtningen efter pandemin. För 2027 sänktes prognosen samtidigt till 2,4 från 2,8 procent.

Återhämtningen har hittills varit produktivitetsdriven och arbetsmarknaden har släpat efter, men KI räknar med att efterfrågan på arbetskraft tar fart under nästa år.

"2027 ger återhämtningen tydligt avtryck i arbetslöshet och sysselsättning", sade Magnus Åhl på KI.

Högre energipriser väntas samtidigt driva KPIF-inflationen över Riksbankens 2-procentsmål under 2027.

KI räknar med att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter till 2,0 procent i november och därefter till 2,50 procent under 2027 och 2,75 procent i början av 2028.

På förmiddagen publicerade även Riksbanken protokollet från septembermötet där flera ledamöter i direktionen gav tydliga signaler om att en första räntehöjning kan komma redan i november om de ekonomiska utsikterna står sig.

Riksbankschefen Erik Thedéen sade att det är "rimligt att höja räntan redan i november" och att även prognosen om ytterligare höjningar nästa år är rimlig, om än osäker.

Han pekade särskilt på risken för att höga energipriser består samtidigt som efterfrågan i svensk ekonomi är stark.

"Min oro handlar mycket om risken för att kombinationen av utbudsrelaterade kostnadsökningar och stark efterfrågan börjar påverka företagens prissättning på bredare front", sade Thedéen. Även en fortsatt svag krona skulle enligt honom öka risken för högre inflation.

Bedömare tolkar överlag protokollet som stöd för en höjning i november, men synen på fortsättningen skiljer sig något.

Swedbank räknar med att styrräntan höjs till 2,00 procent i november och därefter till 2,25 procent i februari.

Samtidigt utgör Riksbankens mer hökaktiga signalering en uppåtrisk mot prognosen.

"Riksbankens hökaktiga signalering, inklusive räntebanan som indikerar nästan tre ytterligare höjningar, innebär dock en viss uppåtrisk för vår prognos om endast två höjningar", skriver Swedbank.

SEB anser att protokollet bekräftar bilden av en mycket sannolik novemberhöjning och konstaterar att ledamöterna förefaller kunna stödja ytterligare åtstramning nästa år om utsikterna står sig.

"Sammantaget bekräftar protokollet vår bedömning att en räntehöjning i november är mycket sannolik", skriver SEB.

Banken håller fast vid sin prognos om höjningar i november, februari och maj, men betonar att den globala utvecklingen blir avgörande och att "energipriserna är fortsatt avgörande för ränteutsikterna".

Marknadsprissättningen skiftade ytterligare uppåt efter protokollet mot en högre sannolikhet för en novemberhöjning.

Nordea beskriver protokollet som "förväntat hökaktigt" och anser att det stärker bankens prognos om en första höjning i november.

Banken lyfter framför allt fram att Riksbanken blivit mer optimistisk om svensk ekonomi och mindre bekymrad över arbetsmarknaden, samtidigt som oron för ett stigande inflationstryck har ökat. Nordea noterar även att flera direktionsledamöter pekar på inflationsriskerna från en svagare krona.

onsdag kl 11.10 (tisdag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 9:9863 (9:9856) EUR/USD 1:1353 (1:1341)

EUR/SEK 11:3368 (11:3263) USD/JPY 157:04 (157:38)

Ty obl 2 3,26 (3,29) Ty obl 10 3,58 (3,60)

US obl 2 4,88 (4,93) US obl 10 5,23 (5,25)

Sv obl 2 2,75 (2,74) Sv obl 10 3,22 (3,23)

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt