STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntor stiger i förmiddagens handel på måndagen, med cirka 2 punkter, medan euron tappar lite intradag och handlas på 1:148 mot dollarn.

Även svenska räntor stiger 2-3 punkter på måndagsförmiddagen, kronan handlas svagare mot euron till 11:16.

Marknadsreaktionerna förblir generellt dämpade trots att USA har trappat upp sin inblandning i Mellanösternkonflikten genom att bomba flera iranska kärntekniska anläggningar – däribland anläggningen i Fordow.

Fokus ligger nu på hur Iran kommer att svara. Analytiker spekulerar i att möjliga motåtgärder kan inkludera attacker mot oljeinfrastruktur i regionen, liknande attacken 2019 mot saudiska Abqaiq, som tillfälligt slog ut 7 procent av världens oljeförsörjning, skriver Ipek Ozkardeskaya, senioranalytiker på Swissquote Bank.

Alternativt att Iran försöker blockera Hormuzsundet, där cirka 20–25 procent av världens olje- och gastransporter passerar.

Många bedömare anser dock att ett sådant agerande skulle skada Iran mer än omvärlden, vilket gör det till ett mindre sannolikt scenario.

Samtidigt rapporterade analysföretaget Kpler förra veckan att Iran har ökat sina oljelager och lastar 2,2 miljoner fat råolja per dag – den högsta nivån på fem veckor. Det är ett tecken på att Iran förbereder sig på att kunna upprätthålla sin oljeexport även vid en eskalering av konflikten.

Fartygsspårningsföretaget Vortexa rapporterade att Iran har flyttat delar av sin flytande oljelagringsflotta närmare Kina i ett försök att minska potentiella störningar på köpsidan och säkra en fortsatt intäktsström.

Tidigare i år ökade Kina sin import av iransk olja, i ljuset av farhågor om skärpta amerikanska sanktioner. I början av året översteg Kinas dagliga import 1,8 miljoner fat, en rekordhög nivå, vilket också sammanföll med ökade lagernivåer i den oberoende raffinaderitäta Shandong-provinsen, enligt Vortexa.

Även Indien, världens tredje största oljeimportör, har börjat diversifiera sina inköp och har vänt sig till Ryssland, uppgav Kpler.

Trots det spända läget har ännu inga störningar rapporterats i Hormuzsundet. Det kan vara en förklaring till att marknaden hållit sig lugn. Oljepriserna steg visserligen inledningsvis på måndagsmorgonen, men vände sedan ned. Brent-oljan i första termin handlas kring 78 dollar per fat.

Attackerna kommer under en mycket känslig tidpunkt för den globala ekonomin.

Internationella valutafondens chef, Kristalina Georgieva varnade att USA:s attacker mot Iran kan få bredare konsekvenser utöver energisektorn.

En ytterligare eskalering skulle, enligt Georgieva, kunna resultera i både "sekundära och tertiära konsekvenser. Om turbulensen påverkar tillväxtutsikterna i stora ekonomier kan det leda till en dominoeffekt med nedrevideringar av den globala tillväxten."

Världsbanken, OECD och IMF har alla sänkt sina globala tillväxtprognoser de senaste månaderna.

Samtidigt ökar även trycket på världshandeln. Under måndagen trädde nya amerikanska tullar i kraft på hushållsprodukter så som vitvaror, tullarna väntas driva upp priserna för amerikanska hushållen.

Flera bedömare varnar för att de utökade tullarna på vitvaror kan spä på inflationen under kommande månader.

"KPI-siffrorna för maj påminde oss om att om det inte vore för tullarna, särskilt i USA, så skulle Federal Reserve sannolikt redan ha börjat sänka räntan", sade Robert Kaplan, ekonom vid Goldman Sachs och tidigare Fed-chef i Dallas.

I euroområdet publicerades på måndagen preliminär statistik över inköpschefsindex. Det kombinerade indexet för eurozonen låg oförändrat på 50,2 i juni, jämfört med väntade 50,5.

PMI för tillverkningsindustrin var även det oförändrat, på 49,4, något lägre än väntade 49,8. Tjänstesektorns index steg däremot till 50,0, från 49,7 föregående månad, i linje med förväntningarna.

Euroområdets ekonomi har svårt att få upp farten och under de senaste sex månaderna har tillväxten varit minimal där tjänstesektorn stagnerat och tillverkningsindustrin visat marginella ökningar, noterade Cyrus de la Rubia, chefekonom på Hamburg Commercial Bank.

I Storbritannien steg det kombinerade inköpschefsindexet till 50,7, något högre än väntade 50,5.

Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg till 47,7 jämfört med 46,4 föregående månad, väntat var 46,6.

Inköpschefsindex för tjänstesektorn steg till 51,3 jämfört med 50,9 föregående månad, lägre än väntade 51,3.

Chris Williamson, chefekonom på S&P Global, konstaterade att den brittiska ekonomin förblev i ett trögt tillstånd vid slutet av det andra kvartalet.

"Utöver oro över nya regeringsbeslut och globala handelshinder sammanföll junidata med ökade spänningar i Mellanöstern. Sysselsättningen har fortsatt minska, då företag brottas med en kombination av högre personalkostnader – kopplade till höstbudgeten – lägre efterfrågan och svagt förtroende", sade han.

måndag 10.55 (torsdag kl 12.00)

================================

USD/SEK 9:7169 (9:6474) EUR/USD 1:1485 (1:1473)

EUR/SEK 11:1597 (11:0712) USD/JPY 147:55 (145:45)

Ty obl 2 1,88 (1,86) Ty obl 10 2,55 (2,53)

US obl 2 3,93 (3,94) US obl 10 4,40 (4,39)

Sv obl 2 1,85 (1,82) Sv obl 10 2,33 (2,31)

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt